plik
Fru talman! Från socialdemokratiskt håll har vi ju
inte gått Agne Hansson till mötes när det gäller den
här reservationen därför att vi skulle missunna bild-
konstnärerna en högre ersättning, snarare tvärtom. Det
finns skäl att stanna upp och något fundera över vad
ett beslut i den anda som Agne Hansson förordar
skulle innebära.
Jag skall ta en liknelse. Om det är fråga om en
hjärt- eller lungsjuk som skulle avlida utan att lämna
några arvingar efter sig, skulle arvet då i stället tillfal-
la övriga hjärt- och lungsjuka? Vi har ju vissa princip-
er för Allmänna arvsfonden och dess funktion när det
inte finns några arvsberättigade efterlevande. Man kan
dra en parallell till det ärende som vi nu diskuterar.
Om vi luckrade upp reglerna, kan man tänka sig att
det blev en ganska lång kö av organisationer som
skulle vilja ha ett likartat system. Det handlar alltså
inte om att missunna någon en ersättning.
När det gäller droit de suite i privat konsthandel
har vi grundat oss på det som har sagts från kulturut-
skottet. Man ansåg det inte värt att ens utreda frågan,
därför att det rent praktiskt ter sig omöjligt.
Det finns ju vissa farhågor om hur detta system
skall hanteras och hur det skall fungera när det gäller
den etablerade konsthandeln. Låt oss ta detta steg
först och sedan avvakta. Det jag sade till Miljöpartiets
representant står också att läsa i betänkandet, dvs. att
frågan skall följas upp mycket noga. Om det finns
anledning, är det möjligt att återkomma i frågan.