Herr talman! Vi är säkert alla medvetna om att
flyktingpolitiken och invandringspolitiken är
kontroversiell. Det finns många personer i Sverige
som inte vill att vi skall ställa upp på humanitetens
grund. De anser att det finns för många här och att
det kostar för mycket. Det finns också väldigt
många människor som djupt engagerar sig för olika
asylsökande. Skall man se till opinionsstämningar
och rubriker i tidningarna, har det under senare tid
varit mer vädjanden för personer i enskilda fall än
varningar för att det är för många som kommer hit.
Jag tillhör dem som varnar människor för att
gömma personer, framför allt barn, därför att vi vet
att de far mycket illa. Det är klart att barnen ibland
kan bli ett slagträ i asylärendena. Jag kommer i
morgon att få en rapport från Socialstyrelsen om
hur de barn som gömts mår. Självfallet har i första
hand de personer som gömmer barn, och de
föräldrar som gömmer sina barn, ett mycket stort
ansvar för hur dessa barn mår. Men även här
kommer man till ett läge, där samhället måste
frånta dem som gömmer och föräldrarna ansvaret
för vad de åstadkommer gentemot barnen. Även
här är det en fråga om en inställning på
humanitetens grund.
Jag tror att ganska många skulle opponera sig om
man sa att de som sitter på flyktingförläggningar
och väntar, och som kanske har varit här en kortare
tid, skall få omfattas av tidsreglerna men inte de
personer med barn som har mått mycket illa och
som kanske har varit här i Sverige betydligt längre.
Jag vill inte undanhålla för Wiggo Komstedt att jag
tycker att detta är en mycket svår fråga. Den skapar
stora konflikter. Det är naturligtvis inte bra att
fösöka tilltvinga sig ett uppehållstillstånd genom att
gömma sig. Det bästa vore naturligtvis om de
föräldrar och de människor som gömmer barn tog
sitt ansvar och inte utsatte barnen för den
situationen.