Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1999/2000:228 om skatter på bensin

GÖTE JONSSON (m), 2000-03-07 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Miljöministern talar så väl om ny

teknik att jag kunde ha gjort det själv. Jag kan helt

instämma i synen på ny teknik, bättre bränslen, kon-

sumenternas val. Från moderat sida har vi hela tiden

sagt att det är vägen vi måste gå. Det är därför vi har

motsatt oss ensidiga skattehöjningar.

Jag delar också miljöministerns syn på klimatfrå-

gan. Där är det också intressant, miljöministern, att

det var vi moderater som först drev frågan i riksdagen

när det gällde att sätta tak för klimatpåverkan, att få

ett konstruktivt positivt riksdagsbeslut i mitten av

1980-talet. Vi är helt inne på samma linje. Vi har

drivit den frågan allra starkast.

Då är vi inne på den intressanta frågeställningen

hur vi bäst uppnår dessa mål. Vi vet att trafiken och

energiförsörjningen är två viktiga faktorer när det

gäller klimatpåverkan. Och vi vet att det är de fossila

bränslena som är som basen för en stor del av klimat-

påverkan. Det är här sambandet finns mellan å ena

sida energipolitiken och å andra sidan transport- och

kommunikationspolitiken. Det är därför som jag

också i min interpellation ställer frågan: Är det så att

avvecklingen av Barsebäck ska betalas av bilisterna?

Energiministern säger att vi inte kan påverka kvalite-

ten på den el som importeras till Sverige, således den

el som importeras till Sverige har vi blivit beroende

av beroende på att vi avvecklar Barsebäck i förtid. Då

kan man ställa sig frågan: Hur ser man internationellt

på svensk klimatpolitik när det gäller den synen i ett

viktigt sammanhang? Vi utgår nu ifrån att Vattenfall

administrerar en del av avvecklingen av kärnkraften.

Det gör man här i Sverige. Samtidigt köper man el

från andra elbolag. Man köper in sig i andra elbolag i

norra Europa som producerar el baserad på olja, kol

och kärnkraft. Vi importerar el samtidigt som vi av-

vecklar kärnkraften i Sverige, samtidigt som detta

försvårar våra möjligheter att uppnå koldioxidmålet.

Det är då som frågan inställer sig: Är det inte på det

sättet att regeringen i stället måste belasta kommuni-

kationssektorn, den andra viktiga sektorn när det

gäller koldioxidfrågan, med ytterligare skatter? Det är

den debatten som har förts, och där är sambandet,

utifrån miljöministerns egen frågeställning om det

framtida samhället: Vilket samhälle vill vi ha?

Vi vet ju att koldioxidökningen i norra Europa,

beroende på avvecklingen av Barsebäck, är 120 kilo

per minut eller 10 000 ton per dygn. Detta är ganska

klarlagda fakta. Även från regeringshåll har man nu

medgett att avvecklingen innebär ökade koldioxidut-

släpp totalt sett.

Det är där som den här diskussionen kommer in i

bilden. Om vi ska vara trovärdiga när det gäller över-

gripande klimatpolitik måste vi arbeta både på ener-

gisidan och på kommunikationssidan med klara mål-

inriktade metoder. Då säger vi moderater att vi på

energisidan måste satsa på sådan energi som inte

förorenar och ökar koldioxidutsläppen. Det är därför

vi säger nej till avvecklingen av Barsebäck.

När det gäller kommunikationssidan säger vi pre-

cis som miljöministern: Det är ny teknik vi i första

hand måste satsa på.

Jag konstaterar till slut, herr talman, att miljömi-

nistern säger att det nu inte är aktuellt att höja ben-

sinskatterna. Det är bra. Men hur länge håller detta?

Är det en garanti för ganska lång tid in i framtiden att

vi kan lita på ny teknik i stället för bensinskattehöj-

ningar?

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GÖTE JONSSON (m): Svar på interpellation 1999/2000:228 om skatter på bensin (2000-03-07) — PRESS0