Fru ålderspresident! Jag skulle vilja börja med att läsa upp ett citat som jag tycker är väldigt bra: "Den dag det finns anledning att rapportera från Havanna är då det tillkännages att diktaturen upphör, oppositionen tillåts och den praktiserade socialismen ersätts av mångfald och en rättsstyrd ordning. Fram till dess är förkärleken för Kuba inget annat än utslag av kommunismnostalgi!"
Hela det här blogginlägget kan man läsa på Hanswallmark.blogspot.com, och det skrevs 2011.
Vad vi nu noterar är ett skifte i moderat utrikespolitik och förhållningssätt till totalitära kommunistdiktaturer. De här orden känns som komna från en svunnen tid, men det är ändå bara några år sedan de skrevs.
Vad Moderaterna skriver i dag är att avtalet mellan EU och Kuba är ett instrument som är alltför värdefullt för att avhända sig. Frågan blir varför Moderaterna väljer att abrupt bryta med den hållning som man har haft i årtionden om att man ska ställa sig mot kommunistiska regimer.
Det enda som har hänt från det att Moderaterna tvekade till att bifalla detta Kubaavtal fram till att man bestämde sig för att göra det är att Kuba har antagit en konstitution som har slagit fast att kommunismen är oåterkallelig. Det enda som har hänt från Moderaternas tidigare hållning till den nuvarande är att utvecklingen har gått bakåt på Kuba, och då väljer Moderaterna att närma sig den kubanska kommunistiska diktaturen. Det framstår som minst sagt märkligt, fru ålderspresident.