Herr ålderspresident! Jag tycker att riksdagsledamoten Rothenberg blandar ihop Kuba och Kubas folk. Den kritik som ska framföras och det ansvar som ska läggas på Kuba ska läggas på Kubas regim, inte på Kubas folk. Kubas folk har nämligen inte fått rösta, eller när man röstar går 98 procent av rösterna till Castro. Alla vi som befinner oss i en riktig demokrati förstår att det inte är fria och rättvisa val.
Det gör att jag tycker att USA:s blockad måste nämnas utifrån att den drabbar alla. Kanske drabbar den till och med folket mer än den politiska ledningen i Havanna. Det gör att jag tycker att det är viktigt att se USA:s roll, och det är därför vi har lagt fram det särskilda yttrandet där vi tydliggör vad USA:s 60 år långa blockad har inneburit för den lilla önationen Kuba och dess folk.
Herr ålderspresident! Hans Rothenberg ställde en retorisk fråga till mig som är svår att gissa svaret på: Om USA:s blockad skulle upphävas, skulle det innebära en demokratisering på Kuba? Jag tycker att det man kunde se under Obamas tid i fråga om förbättrade relationer var steg i rätt riktning.
Jag hoppas att Donald Trump lämnar Vita huset och att det blir en demokratisk president som för en helt annan utrikespolitik så att EU och USA kan samverka för att skapa en demokratisering på Kuba. Det är min bästa förhoppning. Jag känner stor tillförsikt genom att både jag och Hans Rothenberg röstar ja till avtalet i dag. Och om USA:s befolkning väljer en annan ledare kan det kanske få en effekt på utvecklingen på Kuba.
Det som dock oroar mig är risken för en så kallad Kinautveckling, där vi från EU:s sida bara sätter handel och ekonomiska intressen i första rummet och inte ser behovet av förändringar när det gäller mänskliga rättigheter. Det har vi sett i Kina under lång tid. Nu har Moderaterna här i Sverige på ett föredömligt sätt vridit tillbaka klockan och sagt att mänskliga rättigheter måste stå i första rummet. Det hoppas jag att vi kan vara enade om också framöver.