Fru talman! Chatrine Pålsson har frågat om rege-
ringen avser att vidta några åtgärder med anledning
av bristen på vårdplatser, om regeringen avser att
vidta några åtgärder så att patientens önskemål om att
få vårdas tillräckligt länge respekteras och vilka åt-
gärder regeringen avser att vidta så att antalet vård-
platser ökar i den takt som är önskvärd för att kunna
säkra en värdig vård för äldre. Slutligen har Chatrine
Pålsson frågat vad regeringen avser att vidta för åt-
gärder för att attrahera ungdomar till vårdyrket.
Socialstyrelsen konstaterar i en nyligen överläm-
nad rapport till regeringen (En behandlingsgaranti i
hälso- och sjukvården - förutsättningar och konsek-
venser) att det finns många orsaker till de kapacitets-
problem som i dag finns i hälso- och sjukvården.
De långa väntetiderna till planerade operationer
beror till en del på kapacitetsbrist - flaskhalsar - i
form av personalbrist på röntgenavdelningarna och i
operationsverksamheten. Den kanske viktigaste orsa-
ken är dock att nya operationsmetoder medfört ökade
behandlingsmöjligheter, vilket lett till successivt
vidgade behandlingsindikatorer. Antalet operationer
för kranskärlssjukdom, grå starr, höftledsförslitning
etc. har ökat i stort sett kontinuerligt och har aldrig
varit större än nu. Köerna beror alltså inte på att sjuk-
vården producerar mindre, utan tvärtom producerar
mer än någonsin.
Det andra tillgänglighetsproblemet för patienterna
är överbelastade akutmottagningar och överbelagda
medicinkliniker. Socialstyrelsen konstaterar här att
det finns en säsongsmässig variation med årligen
återkommande belastningstoppar tidig vår och sen
höst. En annan faktor bakom den på många håll före-
kommande vårdplatsbristen är att vissa befintliga
vårdplatser eller t.o.m. hela vårdavdelningar är stäng-
da på grund av sjuksköterskebrist. När det gäller
frågor om personalförsörjningen vill jag erinra om att
regeringen har inrättat en kommission med uppgift att
kartlägga utbildningsbehoven samt föreslå åtgärder
för att underlätta rekryteringen av personal till vård-
och omsorgssektorn. Kommissionen skall lämna sitt
förslag senast den 31 juli 1999.
Den kanske allra viktigaste orsaken till överbe-
lastning och överbeläggning är emellertid, enligt
Socialstyrelsen, att vårdkedjorna inte fungerar på ett
tillfredsställande sätt. Det finns brister i både
"förvården" och "eftervården". Många som i dag
kommer till sjukhusens akutmottagningar borde ha
tagits om hand i primärvården. Det finns vidare up-
penbara brister i andra ändan av vårdkedjan därför att
primärvården inte byggts ut i den takt som krävs för
att klara eftervården och på grund av kvantitativa och
kvalitativa brister i kommunernas vård och omsorg.
Socialstyrelsen pekar på att resursförstärkningar i
kombination med kloka prioriteringar och effektivise-
ring av vårdkedjan kan ge konkreta förbättringar.
Regeringen är också beredd att verka för att hälso-
och sjukvården får resurser för att säkra den framtida
tillgängligheten och kvaliteten i vården och omsor-
gen.
Vid sidan av det resurstillskott som nu successivt
tillförs kommuner och landsting under en femårsperi-
od - de s.k. Perssonpengarna - har Socialdemokra-
terna och Centerpartiet den 15 mars i år träffat en
överenskommelse om en särskild satsning på vård
och omsorg under perioden 2002-2004. Bakgrunden
till överenskommelsen är den försvarsuppgörelse som
träffades mellan de båda partierna den 2 mars och
som innebär att ca 8 miljarder kronor bedöms kunna
frigöras för insatser inom vård- och omsorgssektorn
under de tre åren. Målet för överenskommelsen är att
kvaliteten och tillgängligheten i vården och omsorgen
skall förbättras genom ökad närhet och korta vänteti-
der i hela landet. I överenskommelsen utpekas särskilt
fyra områden som bör prioriteras, nämligen primär-
vård, vård och omsorg för äldre, psykiatri samt insat-
ser för ökad tillgänglighet och mångfald.
Överenskommelsen innebär bl.a. att landstingen
och kommunerna genom samverkan skall säkra väl
fungerande vårdkedjor inom äldrevården. Den medi-
cinska kompetensen liksom kvaliteten i övrigt i sär-
skilda boendeformer och i hemsjukvården skall för-
bättras. Tillgången till läkarmedverkan i fråga om
allmänmedicin och geriatrik skall garanteras. Vårdens
kvalitet i livets slutskede skall särskilt uppmärksam-
mas.
En bättre fungerande primärvård och utbyggd äld-
revård innebär att överbeläggningar på medicinklini-
kerna kan motverkas genom att människor behandlas
på rätt nivå i vårdkedjan. Resurstillskottet ger också
huvudmännen reella förutsättningar att förbättra vår-
dens tillgänglighet i övrigt och påtagligt korta vänte-
tiderna till behandling.