Fru talman! Jag hade inte tänkt begära ordet, men när Helena Rivière började tala om offermentalitet kände jag att det fick vara nog och att jag ändå måste begära replik för att lyfta fram några saker.
Vilken människosyn genomsyrar egentligen den politik som Helena Rivière talar om? Offermentalitet är ett begrepp som jag vänder mig starkt emot.
Helena Rivière tog också upp arbetsgivarnas ansvar, och uppenbarligen lyssnade inte Helena Rivière på vad jag sade eftersom hon drog alla över en kam. Miljöpartiet kräver att Försäkringskassan ska kunna få en rimlig chans att göra sitt jobb. Det är inte samma sak som att vi ska lägga pressen på arbetsgivarna. Det sade jag inte.
Jag ställde också frågan i mitt anförande på vilket sätt regeringen har sett till, till exempel via regleringsbrevet, att möjliggöra för Försäkringskassan att fullgöra sitt jobb på ett bra sätt.
Om nu inte en plan för återgång till arbete har gjorts, vilket uppenbarligen är fallet i väldigt många enskilda fall, hur ska då individen kunna kräva att det blir gjort när man tar bort den möjligheten? Som revisionsrapporten mycket riktigt också pekar på fungerar det ju inte som det är tänkt i väldigt många fall. Och jag har inte hört att regeringen avser att vidta någon kraftfull åtgärd, utan man förväntar sig att det här fixar nog Försäkringskassan.