Fru talman! Vi kanske inte ska diskutera historien så väldigt mycket. Vi är ense om att det har skett väldigt många försämringar. Det som händer nu och som Solveig Zander tycker är oerhört bra tycker jag är fruktansvärt dåligt. Det finns ingenting i den så kallade rehabkedjan som kommer de sjuka till godo och gör situationen bättre. Absolut inte.
Solveig Zander säger att den enskilde ska vara i fokus och att det ska finnas en rehabgaranti. Vad består rehabgarantin av i rehabkedjan? Vad är det för någonting? I stället för att bli förtidspensionerad, som ni tydligen ser som det värsta man kan vara, riskerar människor i kedjan att bli arbetslösa efter sex månader. Vad är det som är bättre och vad finns det för trygghet i det?
Återigen: Vilket krav, vilken press och vilken sanktion finns det mot arbetsgivaren som inte gör vad den ska göra? Efter sex månader anser arbetsgivaren: Tyvärr, jag kan inte anpassa jobbet mer. Du platsar inte här. Du kan inte göra det du ska. Då är det adjöss och
goodbye.
Jag råder Solveig Zander att titta på bloggar från sjukskrivna. Det finns hur många som helst som reagerar på det som är på gång. De sjuka är väldigt frustrerade och rädda för den så kallade rehabkedjan. Vad kommer den att betyda? Det är en väldigt stor risk för att den kommer att betyda en ökad risk för utslagning av människor.
Remissinstansen Sveriges Kommuner och Landsting säger bland annat att risken är att väldigt många fler kommer att behöva leva på socialbidrag än tidigare. Rehabkedjan är fruktansvärt dålig och farlig.