Fru talman! I det betänkande som nu är föremål
för kammarens avgörande ger vi i trafikutskottet vår
syn på regeringens proposition angående förslaget till
nytt avtal för färjetrafiken till och från Gotland.
Det var år 1970 som riksdagen fattade beslut om
att staten skulle ta på sig ett ansvar för att Gotland har
en tillfredsställande transportförsörjning. 1971 fatta-
des också ett beslut om införandet av ett ekonomiskt
stöd för färjetrafiken till Gotland. Sedan lagen inför-
des har staten ingått fyra avtal med rederier om att
bedriva färjetrafik på Gotland.
Genom 25 års statligt engagemang och erfarenhet
och med den diskussion som har förekommit om
Gotlandstrafiken, icke minst här i kammaren, har man
skaffat sig lärdom om denna trafik och om avtalens
tillämpning. Om kammaren i enlighet med utskottets
hemställan nu säger ja till förslaget, som kommer att
träda i kraft den 1 januari 1998, kommer tidsvinsten
för resenärer till och från Gotland att öka. Turerna
kommer att gå snabbare och tätare, genom att färjorna
under sommartid kompletteras med ett höghastighets-
fartyg, som sätts in senast under våren 1999.
Planenligt är syftet att detta fartyg skall sättas in i
trafik redan under våren 1998. Men om detta inte
sker, kommer trafiken under sommarsäsongen 1998
att kompletteras med en katamaran.
För det andra: Gotlandstrafiken kommer att bli
säkrare. Färjorna skall uppfylla de stabilitetsregler
som fastslogs i den s.k. Stockholmsöverenskommel-
sen i februari i år. Dessutom förutsätts det bli särskilt
avlysta turer för transport av farligt gods.
För det tredje: Gotlandstrafiken kommer att bli
miljövänligare genom att det i avtalet förutsätts att
fartygen skall vara utrustade med katalytisk rening
samt skall kunna drivas med lågsvavelolja.
För det fjärde: Ett trafikantråd kommer att inrättas
för att trafikanterna till och från Gotland skall tillför-
säkras information och inflytande. I rådet skall de
representanter ingå som Länsstyrelsen i Gotlands län
och Gotlands kommun inbjuder. Staten och rederiet
skall gemensamt informera Trafikrådet innan turlistor
och priser fastställs.
För det femte: Det avtalsförslag som har tecknats
mellan staten och trafikutövarna Gotlandstrafiken AB
samt ett av Rederi AB Gotland och Silja Line AB
gemensamt företag, som är under bildande och som
nu väntar på riksdagens godkännande av avtalet, blir
med de fördelar som jag har redovisat inte dyrare för
staten än nuvarande avtal för Gotlandstrafiken. En
kostnadsram anslås på 175 miljoner kronor årligen.
Detta förutsätter att resandeunderlaget ligger på unge-
fär samma nivå som under senare år, dvs. 1 050 000
passagerare. Om passagerarantalet minskar, ökar
statens kostnader. Om passageraravtalet däremot
ökar, minskar statens kostnader. Men det finns inga
tecken som pekar på att passagerarantalet kommer att
minska, för i år beräknas underlaget bli ca 1 080 000
passagerare. Det är en ökning med 30 000 från före-
gående år.
För det sjätte: Genom avtalets längd får Gotland-
strafiken en mer långsiktig inriktning. Avtalet omfat-
tar sex år med en uppsägningstid om två år. Avtalet
måste sägas upp efter fyra år för att avtalsperioden
sex år skall gälla, men det kan också förlängas. Detta
gör att rederiet kan göra långsiktiga investeringar till
gagn för resenärer och frakter. Genom att man nu
också lägger fast Nynäshamn och Oskarshamn som de
fastlandshamnar med vilka Gotlandstrafik skall bedri-
vas, kan hamnarna utvecklas ur miljö- och säkerhets-
synpunkt. Därmed förbättras komforten för de resan-
de.
Fru talman! Jag vill också nämna något om de fyra
reservationer som har fogats till betänkandet, även om
jag anser att de synpunkter som framförs i reservatio-
nerna är tillgodosedda i och med utskottets skrivning.
Moderaterna i utskottet avslår förslaget att be-
myndiga regeringen att sluta avtal om färjetrafiken till
och från Gotland. Deras motivering är att avtalet till
vissa delar är hemligstämplat och att man därför inte
borde binda upp sig för så långa avtalsperioder och så
höga årliga kostnader för staten. Vi har ju i utskottet
fått en muntlig redogörelse för detta. Frågan om hem-
ligt innehåll följer bara den praxis som är vanlig vid
statlig upphandling och vid upprättande av affärskon-
trakt med staten, nämligen att alla delar inte offentlig-
görs förrän avtalet är undertecknat.
En annan fråga i moderaternas reservation, att av-
talet skulle strida mot EU:s cabotageregler om rätt att
bedriva trafik i annat land, redovisas också i proposi-
tionen. Man har enligt cabotageförordningen rätt att
uppställa vissa villkor och förpliktelser för allmän
trafik mellan fastland och ö samt mellan öar.
Miljöpartiet föreslår i sin reservation bl.a. företrä-
de till platser för gotlänningar. Självfallet skall vi ha
en Gotlandstrafik som är smidig och med en turtäthet
som ger alla människor, oavsett hemort, rätt att smi-
digt ta sig till och från Gotland. Därför behövs inga
särskilda regler för dem som är mantalsskrivna på
Gotland. Men låt mig också säga att om man skulle
vilja lätta på regeln att alla platser kan förhandsbokas,
så har Trafikrådet möjlighet ta upp frågan för diskus-
sion med staten och rederiet. Möjligheten till sista-
minuten-biljetter finns ju i avtalet.
I sin reservation nr 3 tar miljöpartiet upp Trafikrå-
dets möjligheter att delta i prisförhandlingar. Detta
strider mot alla praxis. Det är ju de som har eller som
skall sluta avtal, vilka skall förhandla om förändringar
eller sluta nytt avtal, som ensamma har ansvar för det
avtal som skall gälla. Jag förutsätter att om Trafikrå-
det, som har erfarenhet av hur näringen på Gotland
skall utvecklas, framför kloka synpunkter på hur
Gotlandstrafiken skall utvecklas, så lyssnar de avtals-
slutande parterna.
Vad sedan gäller avvecklingen av de s.k. särskilda
Gotlandstillägen står det i propositionen att den skall
utvärderas, vilket också utskottet ställer sig bakom.
Men det särskilda tillägget skall ju börja att avvecklas
först den 1 januari 1997. Man kan ju knappast utvär-
dera någonting som ännu inte har trätt i kraft.
Jag yrkar härmed bifall till utskottets hemställan i
betänkandet och avslag på reservationerna.
Fru talman! Det bor 50 miljoner människor i län-
derna runt Östersjön. Genom att murarna har rivits
mellan öst och väst kan länderna runt Östersjön nu
utvecklas genom ett ökat samarbete och genom att
varje lands speciella förutsättningar tas till vara. Got-
land, som är beläget i centrum av länderna runt Ös-
tersjön, har speciella förutsättningar - den historiska
kulturen, den vackra naturen och det varma klimatet
under sommarmånaderna - och kan därför bli ett
värdefullt centrum för samtliga Östersjöländer.
Genom att bifalla utskottets hemställan i betän-
kandet tas, som vi ser det, ytterligare ett steg mot
denna utveckling.