Herr talman! Det blir riktigt komplicerat när vi ska tala om enskilda människor. Jag tycker att ambassadörsutnämningar är ett intressant exempel. Jag kan mycket väl se styrkan i att man går den långa vägen inom karriärdiplomatin till en ambassadörspost. Jag har upplevt ganska många ambassadörer i olika sammanhang. Jag har haft anledning att uppskatta den långa kunskap som finns från diplomatins värld, men jag har också sett att en del av dem faktiskt har problem med att läsa av och leva i en politisk miljö som ambassadörer också gör.
Jag tycker att det är alldeles utmärkt med mixen av människor som har en politisk bakgrund och dem som har diplomatins bakgrund. Jag kan också tänka mig att det faktiskt finns olika länder, olika regioner i världen, där det vid olika tider passar bättre med den ena än den andra.
Jag har väldigt svårt att se att den process som bland annat Liselott Hagberg talar för skulle gynna den här saken. Jag tror att den genomlysning och den process som föregår ett utnämningsförfarande är alldeles utmärkt. Jag är inte säker på att den blir bättre för att den går hit och vänder i riksdagen. Jag är inte heller säker på att den blir så mycket bättre av offentlighet.
Men jag tycker att vi ska fortsätta att diskutera det. Fortfarande är det ingen av er som står bakom reservationen som riktigt tar diskussionen om skillnaden mellan den exekutiva, lagstiftande och kontrollerande makten och de andra principiella frågorna som jag har väckt.