Herr talman! Jag vill faktiskt tacka Pär Axel Sahlberg för att han förde in färgspektrumet i den här annars ganska ideologilösa debatten och att han sedan höll ett så brinnande rött tal. Då fick vi höra att staten alltid är god, att myndigheterna alltid gör gott och att ministrarna enbart tjänar folket. Jag tror att det kan bli ett farligt uppifrånperspektiv, ett nästan lika farligt uppifrånperspektiv, fast det är byggt på demokratiska lager, som det uppifrånperspektiv som är byggt på kapitalets lager.
Därför är det kanske fortfarande lite ovant för Pär Axel när någon slår mot en argumentation inte från en blå eller en svart utgångspunkt utan från en grön utgångspunkt. Vi tycker att det är viktigt med jämlika förutsättningar, med sociala regler och system och med en utvidgning av medborgerliga friheter, som den meddelarfrihet som Mats Einarsson precis, med skärpa, argumenterade för. Samtidigt tror vi på decentralisering, öppenhet och frihetlighet, om man så vill, och ser en poäng i sig med att folket och de folkvalda organen får mer att säga till om i flera frågor.
Jag har faktiskt en fråga till Pär Axel Sahlberg utifrån detta resonemang: Kan inte du se att det som du uppfattar som nålstick mot regeringsmakten, kanske lite irriterande sådana, för en annan med en annan ideologisk utgångspunkt bara är fullt legitima krav på öppenhet och folkmakt?