Herr talman! Det var ett elegant sätt att undvika min fråga. Här talar Mikael Damberg just om kvantitet och försummar kvalitet. Det faktum som kvarstår är att den proposition som nu läggs fram läggs mot bakgrund av att vi successivt har förlorat mark i forskningen. Det bygger kanske på att man primärt har haft ett kvantitetstänkande som enligt min bedömning och även alliansregeringens bedömning inte har slagit väl ut. Konsekvenserna är att vi halkar efter i forskning. Så alla de argument som Mikael Damberg just nu nämnde kan rimligtvis inte vara giltiga.
Jag undrar lite grann som forsknings- och utbildningspolitiskt ansvarig om Mikael Damberg ändå har någon filosofi om att fylla denna kvantitet, hans en procent, med något innehåll, det vill säga kvalitet. Kan vi få höra några fräscha förslag som vi kan ta upp och diskutera när väl forskningspropositionen kommer med alla sina fräscha förslag? Eller behöver du läsa in dem först för att kunna stämma av de idéer du kanske inte har om du inte ger oss dem här och nu?