Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi gi-
vetvis står bakom alla våra reservationer, men för tids
vinnande yrkar jag bifall till reservation nr 16.
Att bli äldre är inte alltid ett samhällsproblem. Det
är inte bara att ha ett förflutet. Det är också att vara en
medborgerlig resurs med drömmar och tankar om
framtiden. Debatten om våra äldre och om att vi alla
tenderar att bli allt äldre har alltför ofta fått en slagsi-
da mot problemområden. Den diskrimineringen måste
vi motarbeta. Vänsterpartiet vill därför hävda ett
solidariskt och demokratiskt samhälle för människor i
alla åldrar, oavsett kön, social och ekonomisk status
och sexuell läggning. Var och en efter förmåga är det
som ska gälla, och åt var och en efter behov. Äldre-
omsorgen ska ges utifrån behov och vara gemensamt
finansierad. Den ska huvudsakligen bedrivas i offent-
lig regi.
Valfrihet och mångfald för äldre är i Vänsterns
tappning en valfrihet som berör vardagen. Det är att
få välja att äta det man vill, gå och lägga sig när man
vill, gå ut på promenad när man vill och att leva sitt
liv på det sätt man är van vid. För att de äldre ska
kunna göra det måste det finnas resurser i vård och
omsorg, exempelvis mer resurser till personal. Både
äldre och personal måste få större inflytande över
vardagen. Personalen måste få arbetsro, utan konkur-
rensutsättningar och omorganisationer med ständiga
nedskärningar, för att få tid och ork med en nödvän-
dig utveckling av omsorgen.
Vänsterpartiet vill se ett stopp för konkurrensut-
sättning av äldreomsorgen och framför allt ett stopp
för att överlåta den till vinstdrivande företag. Vi vill
att effekterna av det som gjorts ska utvärderas och att
våra äldre ges möjligheter till ett inflytande. De ska få
säga hur de vill ha det. Det är inte många gånger man
frågar de äldre vad de vill.
I vår reservation 39 säger vi att det är alldeles
nödvändigt att nu tillsätta en krisgrupp för att se över
problemen med rekrytering av personal. Det är en
tickande bomb som vi har framför oss. Krisgruppen
ska se över problemen och lämna förslag till åtgärder
exempelvis när det gäller löner, inflytande och ut-
bildning och föreslå åtgärder för att få ned sjukskriv-
ningarna. Krisgruppen ska också analysera kommu-
nernas ekonomiska förutsättningar för att åtgärda
problemen.
I övriga reservationer tar vi upp problemen med
lex Sarah, att många känner rädsla för att anmäla
missförhållanden. Vi tar upp de anhörigas betydelse
och stöd till dem. Vi tar upp jämställdhetsaspekten,
att man ska se på äldreomsorgen ur ett köns- och
klassperspektiv. Vi vill också att man utreder möjlig-
heten att samla de regler som styr äldreomsorgen till
en lag. Vi vill dessutom att man utreder en lagstift-
ning om minimikrav för äldreomsorgen, om vad man
minst kan begära eller få som äldre.
Dementa är en oerhört sårbar grupp, som ständigt
är beroende av kontinuitet och en väl lämpad och
utbildad personal. Man måste vara tillräckligt många i
personalen för att undvika inlåsning och olika slag av
tvång. Det är därför angeläget att rättsskyddet ses
över för just denna grupp.
Vänsterpartiet har under mandatperioden tillsam-
mans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet till-
fört kommunerna betydande resurser. Detta är ett steg
på vägen, men vi är naturligtvis inte nöjda. Vi anser
att ytterligare resurser behövs till den kommande
mandatperioden. Det senaste bidraget är 3 miljarder
till personalförstärkningar. Detta har vi inom Väns-
terpartiet ansett som väldigt viktigt. Vi har drivit det
väldigt hårt. Vänsterpartiet anser att dessa förstärk-
ningar ska förlängas. De ska inte bara gälla ett år. Det
är en nödvändig åtgärd för att stärka kommunernas
ekonomi och möjliggöra nödvändiga satsningar på
t.ex. omsorgen om de äldre och deras personal.
En borgerlig politik med Moderaterna i spetsen,
och med Moderaternas stora skattesänkningar, skulle
leda till att kommunerna fick betydande ekonomiska
problem med att bedriva en bra äldreomsorg av hög
kvalitet. Detta vill vi motverka.
Apropå detta med att försäkra det svenska folket
en bra kommunal service vill jag citera socialminis-
tern och det han sade i vår äldreomsorgsdebatt den 22
februari:
"Vi vet vad som saknas i dagens äldreomsorg, och
vi vet vad som behöver göras. Det saknas resurser.
Efter 90-talets allvarliga ekonomiska bekymmer ser
vi nu att kommunerna börjar komma upp till ytan i
ekonomin, och de kan nu börja planera för framtiden.
Det är viktigt att vi ser till att resurserna ökar yt-
terligare. - - - Men det behövs ännu mer personal,
och det behövs resurser för att erbjuda utvecklings-
program för de anställda. Vi behöver satsa mer på
personalen. - - - Vi måste helt enkelt bestämma oss
för att erbjuda dem som arbetar i vården och omsor-
gen väsentligt bättre arbetsvillkor." Så citerar jag
socialministern.
Jag kan också tycka att när det är så mycket bättre
att vårda apor kan man ställa det i relation till det här.
Varför ska det inte vara minst lika värdefullt att vårda
äldre människor?
För att Socialdemokraterna ska kunna genomföra
dessa resursförstärkningar borde valet av samarbets-
partner vara lätt. Valet borde vara lätt för er social-
demokrater. Vänsterpartiet har inte stått i vägen för
några ytterligare satsningar på kommunsektorn, och
inte heller för att främja rättvisan. Det är snarare
tvärtom. Vi har varit väldigt pådrivande.