Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till
förslagen i socialutskottets betänkande nr 12 och
avslag på samtliga motioner på området äldrepolitik.
Jag tycker att det är hoppingivande att det råder en
så stor samstämmighet kring äldrepolitikens mål och
inriktning. Detta har fått ett väldigt klart uttryck i det
diskussionsbetänkande som Senior 2005 just har
avlämnat till socialministern. I den viktiga frågan om
nödvändigheten av att förändra de negativa attityder-
na till 50-plussarna liksom när det gäller att bejaka
det faktum att de faktiskt är de mest erfarna medbor-
garna i vårt land och att vi därför måste ta till vara
deras resurser och ge dem ett berättigat inflytande i
samhället - om detta är vi rörande eniga.
Vi är också överens om att arbetsmiljön måste
förbättras så att fler kan arbeta fram till pensionsål-
dern, och vi menar att alla måste planera för ett aktivt
åldrande för att få många bra levnadsår efter pensio-
neringen. Den stora ojämlikheten mellan socialgrup-
perna vad avser hälsan i högre åldrar måste också
elimineras. Om detta och om mycket annat som tagits
upp i betänkandet är vi alltså överens.
Vi är också eniga om målen och om de flesta me-
del för att nå dessa mål. Ett faktum är att vad gäller
många av motionerna i detta betänkande kan önske-
målen redan anses tillgodosedda, eller också pågår
utredningar som bör avvaktas innan åtgärder kan
vidtas.
Vi skiljer oss i några frågor. En är äldrepengen, en
annan är subventioner till hushållstjänster. Dessa
frågor kommer att diskuteras under den remissom-
gång som Senior 2005:s diskussionsbetänkande just
nu är föremål för, och jag vill därför inte ta upp dem
här i dag.
Fru talman! Då borde vi väl alla vara ganska
nöjda. Den nationella handlingsplanen för äldrepolitik
har uppenbarligen varit ganska framgångsrik för att
inom olika områden skapa bättre förhållanden för
gamla människor. Vi har också i riksdagen behandlat
ett antal viktiga propositioner av stor betydelse för de
äldre i samhället. Jag vill ge några exempel.
Vi har diskuterat nya regler för avgifter inom äld-
re- och handikappomsorgen - den s.k. maxtaxan -
bättre tandvårdsstöd för äldre och en ny socialtjänst-
lag. Vi har beslutat satsa 2,7 miljarder på läkarmed-
verkan inom äldreomsorgen och en och en halv mil-
jard i ökade statsbidrag till äldreområdet. De här
satsningarna på äldreområdet har resulterat i att anta-
let anställda sedan 1995 ökat med 29 000 årsarbeten.
Nästan alla kommuner har också utarbetat handlings-
planer för anhörigstöd.
Men även om det faktiskt, lyckligtvis, är så att de
allra flesta är nöjda med den vård och omsorg de får
är jag inte nöjd. Det återstår väldigt mycket att göra
innan vården och omsorgen om gamla sköra männi-
skor blir riktigt bra överallt i vårt land. Den här våren
har vi återigen nåtts av rapporter om vanvård inom
äldreomsorgen. Det är en påminnelse om att arbets-
ledning och tillsynsmyndigheter har ett stort ansvar
och aldrig får släppa på vaksamheten.
Det har också i ett antal rapporter konstaterats att
samverkan mellan huvudmännen inte fungerar som
det är tänkt och att det är den gamla multisjuka pati-
enten som får sitta emellan. Detta kan inte accepteras.
I årtionden har kravet på samverkan mellan huvud-
männen stått högt på dagordningen. Varför går det då
så långsamt att hitta hållbara rutiner för samverkan?
Ansvaret vilar här tungt på kommuner och landsting.
När tänker man komma till skott?
Fru talman! Mina önskemål är många. Särskilt
viktigt är det att satsa på en utveckling av hemtjäns-
ten. Det räcker inte att höja löner och satsa på bättre
utbildning. Det behövs här ett nytänkande. Här finns
det en viktig uppgift att beakta för de forsknings- och
utvecklingsenheter som nu finns på många håll i
landet och för Socialstyrelsen.
Kvarboendeprincipen måste också enligt min upp-
fattning diskuteras allvarligt. Det måste finnas till-
räckligt många platser i särskilda boendeformer så att
humanitet och trygghet inte åsidosätts.
En annan viktig fråga är bristen på äldrepsykiat-
risk kompetens i primärvården. Alltför många som
egentligen söker hjälp för ångest och nedstämdhet får
en somatisk diagnos och en behandling som kanske
rentav försämrar tillståndet.
Senior 2005 lägger fram sitt slutbetänkande om ett
år. Där kommer alla aspekter på vården och omsor-
gen av gamla att behandlas. Säkert kommer också
dessa viktiga frågor att belysas.
Fru talman! Det är min förhoppning att äldrepoli-
tiken i framtiden kännetecknas av nytänkande och
kreativitet och att vi får se flera representanter för
landets mest erfarna medborgare i den här kammaren
och i alla andra beslutande församlingar i vårt land.