Herr talman! Jag tror att det är mycket viktigt och
har väldigt stor betydelse när det kommer klara signa-
ler från socialministern som är högst ansvarig inom
det här området. Jag anser personligen att det är
mycket viktigt att regeringsledamöter ger tydliga
signaler. Man reagerar för detta vare sig vi pratar om
miljösaneringar ute i industrin eller om att förbättra
livsmiljön för människor så att de klarar av att hantera
sitt eget liv.
Socialministern sade just att det i dagsläget inte
finns någon säker och systematiskt uppbyggd kunskap
om elsanering. Det är ju egentligen litet konstigt efter-
som vi faktiskt har ett genomelektrifierat samhälle -
nu använder jag det ord som fanns i svaret från soci-
alministern. Det har pågått under ganska många år
även om man kan säga att det har exploderat på sisto-
ne. Det går fortare och fortare.
Då kan man ju fråga sig vems felet är att det inte
har skett en mer systematisk och konsekvent uppfölj-
ning av vad som finns i samhället, de företeelser som
människor upplever, de symtom man visar upp osv.
Om man pratar med skyddsingenjörer har de betydligt
större insikt i de här frågorna om vad olika apparater
kan betyda för att påverka hjärtverksamhet och annat
hos människor. Om man pratar med forskare eller
läkare som företräder den medicinska vetenskapen är
det inte alltid att de har någon som helst förståelse för
detta. Den forskningen styrs strikt av vetenskapliga
kriterier. Jag undrar varför Medicinska forskningsrå-
det är så kritiserat.
Det finns ju en bok, och jag antar att det kanske
var den som den andra interpellanten Lennart Fridén
åberopade, nämligen Gunnel Nordströms bok. Hon är
ju journalist på TCO-Tidningen. Den handlar just om
maktspelet. Ibland får det mig att tänka på att det är så
många kvinnor som skriver till mig om hur de blir
behandlade.
Det är kanske kvinnoperspektivet som fattas i
forskarsamhället, även om jag har en manlig medin-
terpellant. Det är ju konstaterat även av utbildnings-
ministern. Vi behöver kanske fler kvinnliga professo-
rer för att vi skall få en ödmjuk inställning inom
forskningen som kan se det breda perspektivet så att
vi inte låser oss i prestigemässiga förhållanden, oav-
sett vad som händer ute i samhället.