Herr talman! Först vill jag allmänt föreslå att när
lagutskottet nästa gång skall göra en studieresa
skall utskottet resa till Danmark eller något annat
av de EG-länder som har infört ''droit de suite''.
Utskottet kan studera frågan, och sedan kanske
t.o.m. Bertil Persson kan begripa hur det hela går
till. Det handlar inte om att någon som en gång har
köpt ett konstverk då och då i efterhand skall betala
en avgift. Bertil Persson antydde att det även kunde
gälla vid arv av konstverk. Det handlar inte alls om
något sådant. Det handlar om att vid en offentlig
vidareförsäljning av konst skall en avgift,
förslagsvis 5 % av värdet på konstverket, gå
tillbaka till konstnären. Sedan finns det förslag till
regler om konstnären inte längre är i livet.
Bertil Persson behöver inte vara orolig. Det
handlar inte om att någon skall komma hem och ta
ut avgifter på tavlor som hänger på väggarna och
därmed att konstnärerna skall berika sig på
konsumentens bekostnad. Detta går att läsa sig till
i utskottets betänkande. Jag kan återkomma efter
denna debatt med mer papper till Bertil Persson.
Bertil Persson är vidare orolig för att ett system
skall införas i Sverige som inte finns i flera andra
EG-länder. Tre av de 12 EU-länderna har inte ett
sådant system. Tre kan möjligen kallas för några
men inte för flera. Två är ett par, tre är några och
flera måste vara mer än tre. Det kan inte vara tal
om flera andra EG-länder. Men det må vara en
petitess.
Det finns mycket att säga om detta. Om det bara är
fråga om svårigheter att sätta sig in i systemet, tror
jag att vi nästa år -- om utskottet är intresserat --
kan komma förbi denna svårighet. Jag tycker
fortfarande inte att det har framkommit värdiga
motargument till ''droit de suite''.