Fru talman! Yvonne Andersson har frågat vad jag
avser att vidta för åtgärder för att öka inslagen av
praktiska och tekniska moment i grundskolan.
Yvonne Andersson tar upp risken för en framtida
brist på människor med teknisk högskoleutbildning.
Jag tror också att barn som får möjligheter att arbeta
praktiskt med tekniska ting tidigt kan bli mer intresse-
rade av att syssla med teknik senare i livet. Detta är
också en bärande tanke i läroplanerna och kurspla-
nerna. De innehåller mål som ställer krav både på
praktiska och teoretiska inslag i verksamheten. Redan
i förskolan ingår praktiska och tekniska sysselsätt-
ningar naturligt i verksamheten.
Teknik är ett eget ämne i grundskolan med egen
kursplan. På många skolor pågår aktiviteter för att
särskilt intressera flickor för teknik. Staten har också
gett bidrag till sommarkurser i teknik för flickor.
Under ett antal år har också Statens skolverk på rege-
ringens uppdrag drivit det s.k. NOT-projektet, som
bl.a. syftat till ökad kompetens hos lärare i undervis-
ning i naturvetenskap och teknik.
I läro- och kursplaner föreskrivs inte ett visst ar-
betssätt. Det råder emellertid ingen tvekan om att ett
ämnesintegrerat och varierat arbetssätt med både
teoretiska och praktisk-tekniska inslag har starkt stöd
i pedagogisk forskning och praxis.
Den försöksverksamhet med utbildning utan
timplan i grundskolan som kommer att pågå t.o.m. år
2005 kommer att ge skolorna ännu bättre förutsätt-
ningar att arrangera inlärningssituationer med varie-
rande arbetsformer, eftersom försöksskolorna inte
kommer att vara bundna av den nationella timplanens
indelning i tid per ämne och ämnesgrupp. Timplane-
delegationen har dessutom i sina direktiv ett särskilt
ansvar för att följa utvecklingen av de praktisk-
estetiska ämnenas utveckling under försöksperioden.
Eftersom det behövs fler människor med god ut-
bildning inom de naturvetenskapliga och tekniska
områdena är det viktigt att skolans undervisning inom
dessa områden upplevs intressant och stimulerande av
skolan. Regeringen har under flera år vidtagit olika
åtgärder riktade mot både ungdomsskolan och hög-
skolan för att få fler elever att studera naturveten-
skapliga ämnen i gymnasieskolan och sedan vidare i
högskolan. Som en del av regeringens satsning har
nationella resurscentrum inrättats i fysik, kemi, teknik
och i matematik.
Alla resurscentrum har tillkommit på initiativ av
regeringen i samråd med enskilda engagerade ämnes-
företrädare vid universiteten. Det första nationella
resurscentrumet som inrättades gällde kemi. Någon
tid därefter startade det nationella resurscentrumet för
fysik. Resurscentrum för teknik föranleddes framför
allt av att ämnet teknik blev obligatoriskt och fick
egen kursplan i grundskolan. Resurscentrumen för
kemi, fysik och teknik har alla utvärderats av Skol-
verket och Högskoleverket och befunnits vara mycket
uppskattade och efterfrågade av landets grundskole-
och gymnasielärare.
Mot bakgrund av matematikämnets stora betydel-
se föreslog regeringen i budgetpropositionen för 1999
att Göteborgs universitet skulle anvisas medel för att
inrätta ett nationellt resurscentrum för matematik.
Centrumens huvuduppgift är att öka barns och
ungdomars intresse för naturvetenskap. Arbetet be-
drivs på nationell basis med en strävan att nå den
stora målgruppen av lärare och elever i grund- och
gymnasieskolan. Ett viktigt verktyg för ett nationellt
resurs- och utvecklingscentrum är kompetensutveck-
ling av lärare, bl.a. genom information om nya forsk-
ningsresultat och fortbildningslitteratur, studiedagar
och konferenser.
Uppdragets långsiktiga syfte är att öka rekryte-
ringen till naturvetenskaplig utbildning på gymnasie-
och högskolenivå. Centrumen har arbetat konkret
med detta mål genom att på nationell nivå medverka
till och stödja en förnyelse av undervisningen i natur-
vetenskapliga ämnen både i grundskolan och i gym-
nasieskolan. Speciellt har problemet rörande flickor-
nas intresse för dessa ämnen uppmärksammats.