Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 2000/01:159 om praktiska moment i grundskolan

YVONNE ANDERSSON (kd), 2001-02-06 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Tack, skolministern, för svaret. Jag

kan påstå att jag inte är helt nöjd.

Det visar på en rad projekt som drivs och vad som

finns i kursplaner och annat. Men vad jag egentligen i

min interpellation lyfter fram är de praktiska moment

som faktiskt finns. Jag skriver att forskningen visar

att barn som praktiskt får arbeta med teknik senare i

livet blir mer intresserade också av de teoretiska kun-

skaperna. Vad avser ministern vidta för åtgärder för

att öka inslagen av praktiska och tekniska moment i

grundskolan?

Man kan säga att en rad projekt genomförs och

också att Timplanedelegationen har fått direktiv och i

uppgift att ta tag i detta. Men det är ett faktum att vi

har drivit en rad projekt ända sedan i mitten av 70-

talet. Sedan kom teknikämnet som nytt ämne i början

av 80-talet. Från början drevs många projekt också

med naturvetenskap och slöjd i en kombination för att

öka just antalet praktiska moment och förstärka

kopplingen till naturvetenskap. BUNT-projekten vid

Linköpings universitet var ett sådant försök. Vi vet att

det har gått vidare med en rad projekt. Projekten har

varit lovvärda i sig just där de har genomförts, men

de har inte alltid fått ökad spridning i skolans inre

arbete.

Vad jag pekar på är att det kanske är så att sam-

hällets brist på tekniker i själva verket är ett grund-

skoleproblem. Det handlar helt enkel om vilka kun-

skaper som värderas högst och vilka intressen som

grundläggs redan i barnaåren.

De satsningar som hittills gjorts är otillräckliga.

Det är vi överens om när vi ser vilka konsekvenserna

har blivit. På de tekniska högre utbildningarna kan

man inte alltid fylla platserna med intresserade. Vad

kan vi då göra för att öka tillförseln av tekniker till

utbildningarna och till näringslivet i stort?

Jag menar att vi har många exempel. Det finns

spirande intresse t.ex. för att spela piano, för att läsa i

skolan och för att spela fotboll, men man har förlorat

intresset på grund av att aktiviteterna har varit kom-

binerade med tvång och krav som har inneburit att det

enskilda barnet inte har fått utveckla sin kreativitet

och sin nyfikenhet, vilket är ett måste för att t.ex.

teknisk kunskap ska utvecklas.

Vad är det då jag vill åt i min interpellation? Jag

skulle vilja lyfta fram värderingen av dessa ämnen i

t.ex. betyg och omdömen. Varför värderar vi inte de

praktiska momenten högre? När ska ämnen som t.ex.

slöjd och bild värdesättas och betraktas som viktiga

ämnen i skolan? Det vill jag veta, och jag återkommer

till det. När lyfter vi fram förtrogenhetskunskapen,

som många gånger kommer först i en utvecklings-

och inlärningsprocess hos barnet och som kanske är

det som sedan föder motivation för faktainhämtning

och förståelse?

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

YVONNE ANDERSSON (kd): Svar på interpellation 2000/01:159 om praktiska moment i grundskolan (2001-02-06) — PRESS0