Fru talman! Nästintill varje vecka kan vi via medierna följa hur näringslivet flyttar verksamhet utomlands. I ett tidigare skede har flytten gått till öststaterna och Baltikum. Nu är det Kina och Indien som är nya populära länder att flytta verksamhet till. Det är en ständig jakt på produktionsvillkor som gör att man kan konkurrera på världsmarknaden. Och ve den börs-vd som inte kan presentera visioner om produktion i andra länder och på andra kontinenter!
I skenet av detta är det glädjande att se att det finns en näring som presenterar visioner och idéer och som kan skapa jobb och tillväxt på hemmaplan.
Jag tänker så klart på LRF:s plan för att skapa 35 000 nya arbetstillfällen i Sverige. Det är en tydlig signal om att näringen vill satsa. Man visar att det inte bara är snack, utan att det också finns ett innehåll. Det gör man genom att från näringens sida avsätta pengar på den satsningen. Man avsätter en kvarts miljard för att uppnå visionen.
Vi ska ha klart för oss att satsningen görs i ett mycket pressat läge. Vi pratade ju tidigare om hur industrin har möjlighet att söka produktionsvillkor på andra ställen. Den möjligheten saknar de gröna näringarna. De har sina produktionsvillkor inom Sveriges gränser, och för de enskilda företagarna gäller att de för det mesta finns inom sockengränserna.
Det är därför oerhört viktigt att vi, som politiskt påverkar konkurrensförutsättningarna för dessa företag, tar utmaningen på allvar. Hur man lyckas med detta beror, skulle jag vilja säga, till stor del på inställning och attityd, vilket i sin tur givetvis avspeglas i den politik som förs. Och här sviker regeringen.
Jag ska peka på några saker som tydligt visar vilken inställning regeringen har till de gröna näringarna. För det första gäller det inställningen till att hämta hem pengar från EU; det handlar om ganska mycket pengar. S-regeringen är erkänt dålig på att nyttja de möjligheter som EU-medlemskapet ger. Sedan, när man väl fått hem pengarna, använder man dem som budgetregulator och flyttar dem över årsskiftet litet som man tycker det passar. Också det visar vilken inställning man har. För det andra speglas inställningen tydligt i att man vill lägga ned en av de lönsamma näringarna inom jord och skog i Sverige, nämligen minknäringen. Det kommer dessutom att innebära en belastning för kycklingbranschen. Jag pekar alltså på den inställning som speglar regeringspolitiken.
Om vi tittar på vad Centerpartiet vill göra, och vad vår inställning och attityd är, kan man i budgeten utläsa att vi gör en mycket kraftfull satsning på förnybar energi - positivt och framtidsinriktat. Vi avsätter extra pengar för att kunna plocka hem mer av LBU-stöden och för att positionera oss inför kommande LBU-period - positivt och framtidsinriktat. Vi avsätter pengar till forskning om hur vi kan förbättra pälsdjurens situation - också en framtidsinriktning. Det är tre var för sig viktiga exempel, men framför allt pekar de på vilken attityd vi har till de gröna näringarna och till att bedriva produktion av livsmedel, energi och naturvärden på hemmaplan.
Jag ska även säga något om skogen. Skogsfrågorna har under det senaste året dominerats av följdverkningarna efter stormen Gudrun, som drog fram över södra och västra Sverige för snart ett år sedan. Vi kan väl konstatera att i fråga om uppröjningsarbetet har man gjort bättre ifrån sig än vi från början förväntade oss. Jag tycker också att man kan konstatera - det gäller ju att ta tillfället i akt när man har chansen - att regeringen faktiskt gjort bättre ifrån sig än jag förväntade mig. Det är inte ofta vi får chansen att säga detta, och jag tycker alltså att man gjort bättre ifrån sig än förväntat.
Det finns säkert en och annan som säger att 50-kronan är som att kasta pengarna i sjön, eftersom virket ändå hade kommit ut. Det finns två viktiga tillfällen då 50-kronan gjort nytta. Dels var det i inledningsskedet när många i dessa bygder kände att samhället svek dem. De hade varken el eller telefon, och många livsverk låg slagna i spillror. Där hade 50-kronan betydelse, inte minst genom den signaleffekt den gav för att få människor att ta tag i uppröjningsarbetet.
Den viktigaste fasen för 50-kronan kommer emellertid nu när mycket av det virke som inte betalar sig ligger kvar och behöver tas ut; det kommer bara att kosta pengar att hämta ut virket ur skogen. Där kommer 50-kronan att påverka vilka skogstillgångar vi har framöver, vilket är den kanske viktigaste biten.
Budgetmässigt har vi satt av mer pengar till att teckna naturvårdsavtal. Vi har satt av mer pengar för att klara en bättre återbeskogning, och framför allt har vi satt av mer pengar till rådgivning för att öka produktionen i våra skogar. Det kan till och med vara så att när vi ser sluteffekterna av stormen Gudrun det på kanske 20-30 års sikt kommer att innebära ökad virkesproduktion i de drabbade områdena.
Avslutningsvis vill jag säga att jag försökt teckna bilden av en politik som har en annan attityd och en annan inställning till de gröna näringarna. Ett regeringsskifte efter nästa val kommer att innebära ett attitydskifte i den politik som bedrivs, och jag är övertygad om att det attitydskiftet kommer att resultera i fler nya jobb i den gröna sektorn.
Jag yrkar bifall till reservation 5.