Fru talman! "Målet för livsmedelspolitiken är en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan." "Regeringen eftersträvar en jordbrukspolitik som främjar konkurrenskraftig produktion baserad på långsiktigt hållbara produktionsformer." De citerade målsättningsformuleringarna finns angivna på s. 41 och 43 i det betänkande vi nu debatterar.
Enligt min mening leder den socialdemokratiska politiken till att vårt land kommer allt längre ifrån dessa vackra inriktningsmål. Vad värre är, fru talman, verkar det som om ambitionerna att verkligen gå i rätt riktning saknas. Jag är starkt tveksam till om viljan att främja en konkurrenskraftig produktion verkligen finns. Om man bara ser till vackra ord och tabelluppställningar under utgiftsområden kanske detta inte är uppenbart, men ser vi till politiken som helhet börjar frågetecknen att hopa sig. Svenska särregler när det gäller skattenivåer, miljöskydd, djuromsorg och krav på hävd av jordbruksmarken bidrar, tillsammans med ett företagsklimat där byråkrati, regler runt riskkapital och sjuklöneansvar samt skatter i världstopp, till att talet om att främja en konkurrenskraftig produktion skorrar ganska falskt i mina öron. Att jordbruket under senare år också fått vara en regulator för att klara budgetens utgiftstak genom senarelagda utbetalningar hör också till bilden.
Trots detta, fru talman, finns en optimism och en framtidstro inom de gröna näringarna, senast uttryckt i De gröna näringarnas regeringsförklaring, som presenterades förra veckan. I sin regeringsförklaring skriver man bland annat "med jorden skogen, vattnet och hela landsbygdens miljö kan vi erbjuda arbetstillfällen, livsmedel, upplevelser, kretsloppstänkande, råvaror till förnybar energi och mycket mer. De gröna näringarna stannar kvar. Skogen och åkermarken flyttar inte till Kina eller Brasilien." Så står det i den här regeringsförklaringen.
Man fortsätter med att rikta följande utmaningar till oss politiker:
"Vi vill att de politiska partierna på alla nivåer tar till sig vår vision och bidrar till att skapa framtidstro i en för Sverige viktig näring.
Vi vill att de politiska partierna ser de gröna näringarna som en viktig resurs i bygget av ett långsiktigt hållbart samhälle.
Vi vill skapa en gemensam vision för hur de gröna näringarna ska utvecklas."
Detta är en gemensam vision som man tydligen vill efterlysa och som man anser saknas - trots regeringens högstämda formuleringar. Hur ställer sig Socialdemokraterna till de här utmaningarna från de gröna näringarna?
Fru talman! Medan Socialdemokraterna, i famnen på stödpartierna, är på väg allt längre bort från en kraftfull politik är jag övertygad om att en ny regering, baserad på en majoritet för allianspartierna välkomnar de gröna näringarnas regeringsförklaring som
ett
viktigt underlag för en dynamisk jordbruks- och landsbygdspolitik.
Regeringens syn på jordbrukspolitiken går ju att följa i regeringsförklaringarna. 1996 talas om att "jordbruket är en framtidsnäring". 1997 står det: "Jordbruksnäringen är avgörande för landsbygdsutvecklingen." 1998 kan vi läsa att "aktiva konsumenter gör lantbruket till en framtidsnäring". Sedan är det i stort sett tyst fram till 2002, då vi hörde följande: "Svenskt jordbruk är konkurrenskraftigt och kan tillvarata den potential ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel utgör. Den nya djurskyddsmyndigheten ges utökade befogenheter. Kampen mot kemikalier fortsätter. Fler skyddsvärda skogar bevaras genom statliga skogsinköp." Alla som är någorlunda vakna och vid sina sinnen kan dra sina slutsatser om vart vänsterkartellens jordbrukspolitik är på väg!
Fru talman! Kristdemokraterna har en rad förslag till förändringar av regeringens budgetförslag. Det handlar om större anslag till planteringsstöd till följd av stormen Gudrun i enlighet med vad Skogsstyrelsen föreslår, så att en mer varierad artsammansättning kan uppnås. Vi vill också öka inslaget av naturvårdsavtal i stället för ökade statliga skogsinköp. Vi menar att återföringen av skatt på handelsgödsel ska komma näringen till del genom forskning och utveckling av metoder som minskar näringsläckage med mera i stället för att gå som medfinansiering i landsbygdsprogrammet. Vi vill införa ett statligt anslag för bidrag till avbytartjänst, inte minst för att familjejordbrukare ska ges möjlighet till ledighet med rimliga villkor. På andra utgiftsområden föreslår vi ytterligare sänkt dieselskatt för jordbrukets och skogsbrukets maskiner, så att vi kommer närmare EU-genomsnittet eller strax därunder.
Då Kristdemokraternas förslag till ramar redan hade fallit vid utskottets behandling av budgetärendet har det inte varit möjligt att yrka bifall till våra förslag, varför de summariskt beskrivs i ett särskilt yttrande.
Jag nöjer mig därför, fru talman, med att yrka bifall till allianspartiernas reservation nr 5, där det självklara kravet finns om att tidpunkten för utbetalning av EU-stöden inte ska utgöra fästet i regeringens kamp med att hålla utgiftstaken på plats när budgetstormarna drar in.