Fru talman! På vårt utgiftsområde finns 36 anslag fördelade på sju politikområden. För budgetåret 2006 föreslås att sammanlagt 16,4 miljarder anslås för utgiftsområdet.
Det lite speciella med vårt utgiftsområde är att i totalsumman finns EU-stöd på ca 8 miljarder som finansieras från EG-budgeten. Det handlar om gårdsstöd, intervention och miljöersättningar. Den absolut största delen av de pengar som vi får tillbaka från EU går till jordbruket. Detta är en fråga som kan diskuteras. Är det bra? Är det rättvist att vi subventionerar jordbruket i denna omfattning?
Det finns tre övergripande mål för Sveriges arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelsproduktionen inom EU. Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan. Det är det första.
Det andra är att produktionen ska vara långsiktigt hållbar både från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter.
Det tredje är att EU ska medverka till global livsmedelssäkerhet, bland annat genom att hävda frihandelns principer även på jordbruks- och livsmedelsområdet.
Men vi vet att trots nyligen genomförda reformer behöver det göras betydligt mer. Budgetkostnaderna i EU är i dag alltför stora när det gäller jordbruket. Konsumentpriserna är till vissa delar för höga samtidigt som det sker en betydande överproduktion. Byråkratin är fortfarande omfattande.
Det finns också ett stort internationellt tryck på att EU ska reformera sin jordbrukspolitik. EU:s jordbrukspolitik har en negativ påverkan på världshandeln, och det gäller inte minst u-länderna. Av budgettexten framgår det att det är prioriterat för Sverige att u-ländernas förutsättningar att delta och konkurrera på jordbruksmarknaderna förbättras. För detta krävs att i-länderna kraftigt minskar sina handelsstörande stöd och tar bort de handelsstörande exportstöden samt kraftigt sänker sina, för många produkter, väldigt höga tullar.
Sverige anser att EU:s exportbidrag bör avskaffas snarast. Frågan är bara om Sverige gör tillräckligt i förhandlingarna för att till exempel ta bort exportstödet. Det får inte bara bli fina ord, utan det fordras handling. Alla EU-länder tycks inte vara speciellt pigga på att göra de här förändringarna. Det kan ju innebära att de själva får lite mindre av kakan.
Vi bör också tänka på att av världens 1,3 miljarder extremt fattiga, det vill säga de som lever på mindre än 1 dollar om dagen, bor 900 miljoner på landsbygden. För dessa människor spelar jordbruket och fisket en central roll både som livsmedel och som inkomstkälla. Många utvecklingsländer är mycket beroende av att sälja sina jordbruks- och fiskeprodukter på världsmarknaden för att kunna utvecklas till moderna ekonomier. Att då subventionera stora delar av den rika världens jordbruk är mycket orättvist.
När det gäller skogsfrågor har 2005 varit ett tufft år på grund av stormen. De är många som har gjort ett fantastiskt arbete, men mycket återstår att göra. I samband med vårpropositionen beslutade riksdagen om en del åtgärder för att lindra effekterna för de skogsägare som drabbades av stormen i södra Sverige i januari 2005. Bara skattereduktionen med 50 kr per kubikmeter för uttransporterat virke beräknas kosta 2 miljarder. Men det är säkerligen en mycket god investering, annars hade kanske inte så mycket virke kommit ut. Som någon sade här, har det nog också gett bra signaler till de skogsägare som har drabbats.
Naturvårdsavtal och biotopskyddsområden är två verktyg för naturvård som administreras av skogsvårdsorganisationen. För att vi ska nå delmålen i miljökvalitetsmålet Levande skogar, krävs att takten i områdesskyddet ökas genom tydliga prioriteringar, ökade resurser och ett effektivare arbete. Det behövs också ett fortsatt stöd från skogsvårdsorganisationen till skogsägare genom rådgivning och information för att nå delmål två som är att öka mängden hård död ved, öka arealen äldre lövrik skog, öka arealen gammal skog samt öka arealen mark föryngrad med lövskog.
Fru talman! Svenskt jordbruk håller en mycket god internationell klass vad gäller kvalitet, miljö, djuromsorg och landskapsvård. Vi behöver en fortsatt hög andel svenskproducerade baslivsmedel på våra matbord. Det underlättar och påskyndar möjligheterna att uppnå de miljö- och hälsopolitiska målen för en hållbar utveckling i Sverige.
I samband med förhandlingarna om långtidsbudgeten inom EU har jag varit lite orolig för miljö- och landsbygdsprogrammet. Under innevarande programperiod har anslutningen till programmet varit god, och en majoritet av bidragen har gått till miljöersättningar.
Åtgärderna inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet är uppdelade på två insatsområden. Det första är ett ekologiskt hållbart lantbruk, och det andra är en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden.
Jordbruket kan bidra till bosättning, hållbar tillväxt och utveckling på landsbygden. Jordbruket skapar attraktiva livsmiljöer, vilket generellt är en förutsättning för en livskraftig landsbygd.
Det finns tyvärr tydliga tendenser i befolkningsutvecklingen på landsbygden. Det sker en befolkningsminskning i de mindre tätorterna när det gäller personer i åldrarna 16-64 år. Samtidigt ökar befolkningen i de större tätorterna och den tätortsnära landsbygden. I norra Sverige minskar befolkningen i alla områdestyper. Tendenserna är särskilt påtagliga när det gäller yngre personer mellan 20 och 34 år. Det tycker jag är oroande.
Utvecklingen i mindre gynnande områden och i norra Sverige speglar den allmänna strukturutvecklingen i landet mot färre och större gårdar. Här tror jag att miljö- och landsbygdsprogrammet är avgörande för att det öppna landskapet ska finnas kvar. Programmet kan även bidra till att motverka nedläggningen av åker- och betesmark.
Eftersom vi i Vänsterpartiet inte har några reservationer här yrkar jag bifall till förslagen i betänkandet, även om vi kanske inte är helt överens med regeringen om bland annat Sveriges EU-politik.