Herr talman! När det gäller utgiftsområde 18, som vi debatterar i dag, tänker jag hålla mig till områdena bygga och bo medan Maria Kornevik Jakobsson kommer lite senare med konsumentfrågorna.
Byggbranschen har problem. Ett problem är att den uppenbarligen har problem i både lågkonjunktur och högkonjunktur. Den har trots allt haft många kunder till sina produkter under ett antal år. Ändå har den inte lyckats tillgodose de behov som finns och har funnits.
Trots den så kallade bostadspolitiken som Socialdemokraterna med bihang har fört under tre mandatperioder har branschen inte lyckats klara sitt beting i samhället. Trots både investeringsstöd och räntebidrag har man inte löst medborgarnas behov av bostäder.
Vad kan vi dra för slutsatser av det? Jo, dels att branschen själv behöver se om sitt hus och sitt sätt att arbeta, dels att stöd och bidrag inte är lösningen.
Kommunerna har sitt ansvar, och i vissa delar av Sverige har de möjlighet att justera sina tomtpriser. Men frågan är om inte utförandet av myndighetsutövningen är lika betydelsefull. Härutöver har staten sitt beting, och det är en del av det vi ska diskutera i dag kopplat till budgeten för 2009.
Problemen i byggbranschen har också blivit ett problem i bostadsbranschen. I många kommuner är det bostadsbrist, och den kommer att bli varaktig i synnerhet för våra ungdomar om inte byggnationen kommer i gång. Vi vet att det kommer att finnas drygt 200 000 fler 2015 som är mellan 20 och 29 år jämfört med i dag. De behöver någonstans att bo. Det blir också betydligt fler i åldersgruppen 65-79 år, och många av dessa vill ändra sitt boende.
Vi kan alltså konstatera att det finns en gyllene marknad för både byggfirmor och fastighetsförvaltare. Trots det händer det väldigt lite, även om vi väl just nu får lägga ansvaret på finansmarknaden.
För att kunna möta det bostadsbehov vi har i dag och som vi kan se framför oss är det oerhört viktigt med flexibla lösningar. Vi bör så långt det är möjligt tänka bort kategoriboende, till exempel studentlägenheter. Med teknikens hjälp och med rätt lagstiftning går det att underlätta för en långsiktigt hållbar och lönsam nyproduktion. När det gäller studenter vill jag slå ett slag för att hyra en större lägenhet tillsammans. Köket, badrummet och vardagsrummet är gemensamma medan var och en har sitt eget sovrum eller arbetsrum. Det blir låga hyror för var och en, och lägenheten går utmärkt för vem som helst att hyra i ett nästa steg.
Herr talman! Centerpartiet och alliansen satsar i årets budget ca 1 miljard kronor på bygg- och anläggningssektorn. Vi gör det i form av sänkta arbetsgivaravgifter. Delar av denna miljard är en bra början för byggbranschen att arbeta med för att dämpa nedgången men också för att börja bygga mot nästa uppgång. Nu är det upp till byggföretagen att visa att de är intresserade av att fortleva och växa genom att sänka sina kostnader med motsvarande summor. Den räntesänkning som kom i förra veckan bör rimligtvis också märkbart sänka kostnaderna.
För byggbranschen är regeringens förslag om ROT-avdraget välkommet. Det började gälla i måndags och har redan fått effekt. Det är frågan om 3,6 miljarder som i realiteten blir nästan 15 miljarder som slutprodukt - per år och varaktigt. Det är en rejäl satsning för att minska svartjobben och för att öka intresset för att investera i befintliga bostäder. Det är en bra åtgärd, både i den rådande lågkonjunkturen och på lång sikt.
Det är dock bara att erkänna att den inte ökar nyproduktionen av bostäder och den stimulerar inte renoveringarna av hyresbeståndet. Här behövs det bland annat fortsatta utredningar om skatteneutraliteten mellan olika boendeformer och dess eventuella påverkan på nyproduktionen. Finns det en orättvisa, eller är det en myt?
Däremot kommer säkerligen kommande ägarlägenheter att bidra till fler nya bostäder, och främst då hyresrätter. Den möjligheten kommer att öppna sig den 1 maj nästa år.
Inom kort läggs förslaget om en ny strandskyddslag fram. Det kommer också att påverka bostadsbyggandet i positiv riktning. Det kommer att bli betydligt fler attraktiva bostadslägen runt om i landet, och lagen kommer att bli en tillgång för många landsbygdskommuner. För mig som centerpartist känns detta extra glädjande.
Herr talman! Verksamheten i Statens Bostadskreditnämnd och Statens Bostadsomvandling AB fortsätter som tidigare. Det finns olika statliga garantier för att underlätta för dem som har svårigheter att få bostad. När det gäller stödet till vissa kommunala bostadsbolag gäller det dock att se upp med att avtalen i vissa kommuner nu börjar bli ett hinder för att bygga nya bostäder. Detta bör regeringen observera.
De omfattande byggfelen och logistikproblemen påverkar byggkostnaderna i hög grad. Statskontoret fick därför uppdraget i februari 2008 att redovisa genomförda och pågående insatser för att minska produktionskostnaderna och öka konkurrensen inom byggbranschen. Jag ser fram emot den redovisningen.
Jag ska säga några ord om hållbar samhällsplanering. Arbetet med en ny plan- och bygglag pågår i Regeringskansliet. Arbetet med förenkling av bygglovsprocesserna för vindkraft pågår också för fullt.
I budgeten finns med tanke på det för övrigt en intressant skrivning om buller. "Det är regeringens uppfattning att riktvärdena ska ligga fast. Det är dock viktigt att dessa tolkas just som riktvärden, d.v.s. inte som rättsligt bindande normer."
Detta bör alla med myndighetsansvar på länsstyrelser och i kommuner uppmärksamma. Det är lika aktuellt på andra områden inom byggsektorn. Det gäller att skilja på föreskrifter och råd och rekommendationer. Det finns därför fortsatta medel i form av 10 miljoner kronor för vardera åren 2009 och 2010 för kompetensutveckling.
Herr talman! Låt mig konstatera att oppositionen tar ett steg fram och två tillbaka. Eller jag ska kanske säga tvärtom - två steg fram och ett tillbaka - eftersom de nu successivt anpassar sin bostadspolitik till alliansens.
I budgetdebatten 2007 var till exempel Socialdemokraterna ensamma kvar om att vilja skjuta fram avvecklingen av räntesubventionerna. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställde redan i fjol upp på regeringens budgetförslag i den delen.
I år ställer alla oppositionspartier upp på att räntesubventionerna avvecklas enligt alliansregeringens plan. Det är dock inget som de är så angelägna om att berätta om för svenska folket. Det är inget som har stått överst i deras pressmeddelanden. Därför vill jag säga det här: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ta bort räntesubventionerna.
Däremot finns det andra inslag i motionsfloran från oppositionen om ett antal stöd och bidrag i olika former. Jag konstaterar att bostadspolitiken från oppositionen spretar högst väsentligt - om man nu kan prata om någon bostadspolitik. Det är mest fragment som är svåra att få ihop till en helhet. Var finns långsiktigheten i oppositionens förslag? Jag kan i varje fall inte hitta någon röd tråd och inte någon tråd med annan färg heller vad det beträffar. Det finns nämligen inte en enda gemensam reservation. Det finns en tvåpartireservation och tio enskilda reservationer. Detta speglar väl oppositionens samlade bostadspolitik.
Till sist, herr talman: Oppositionens mantra "för lite och för sent" borde ändras till "förslitet och förment", men riktat mot dem själva. Det är nämligen vad det börjar bli i deras argumentation. Ser man till åren 2009-2011 satsar regeringen ca 25 miljarder till vilket kan läggas 32 miljarder i uppväxling, alltså totalt ca 57 miljarder som en injektion till bygg- och anläggningsbranschen de närmaste åren. Är det någon som kan greppa hur mycket pengar detta är? Nej, säkerligen inte. Ändå har ni ha mage att påstå att det är för lite.
Detta systematiska gnäll från främst Socialdemokraterna är inget som gynnar vare sig demokratin eller en konjunkturuppgång. Men det kanske inte är det viktigaste i deras ögon.
Jag vill avsluta med att yrka bifall till civilutskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner och reservationer.