Fru talman! I detta betänkande behandlas motioner från den allmänna motionstiden om bland annat jämställdhet, jämställdhet i arbetslivet och diskrimineringslagen. Jag vill börja med att yrka avslag på samtliga motionsyrkanden.
Alliansen vann valet 2006. Sedan dess har det skett en historisk kraftsamling för ökad jämställdhet i Sverige. Målet för Alliansens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under förra mandatperioden fick jämställdhetspolitiken en omfattande ambitionshöjning, vilket skiljer sig från tidigare regeringars satsningar på området.
Under åren 2007-2010 tillfördes 1,6 miljarder kronor med syfte att utveckla jämställdheten. 400 miljoner kronor av dessa avsattes varje år för regeringens särskilda jämställdhetssatsning. Vi fortsätter detta arbete under denna period. Det innebär en satsning på 240 miljoner kronor för 2011.
Fru talman! Vi allianspartier i utskottet står givetvis bakom regeringens samlade långsiktiga strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet. I strategin
En jämställd arbetsmarknad
finns över 60 konkreta åtgärder. Strategin anger övergripande och långsiktiga inriktningar för politiken på fyra områden:
1.Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet.
2.Främja jämställda villkor för entreprenörskap.
3.Främja jämställt deltagande i arbetslivet.
4.Jämställda arbetsvillkor.
Fru talman! Det finns många åtgärder och politiska reformer som är viktiga för att skapa ett samhälle som gör verklig jämställdhet möjlig. Arbetet för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet är påbörjat och har börjat leverera. Jag kan notera att Delegationen för jämställdhet i skolan, Deja, överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i januari 2011. Delegationen har haft i uppgift att analysera könsskillnader i studieresultat, utvärdera metoder för att bryta traditionella könsroller och föreslå lämpliga insatser.
Även Delegationen för jämställdhet i högskolan har överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Skolverket har genomfört insatser som består främst av fortbildning i olika former och erbjudande av utvecklingsmedel till skolor och huvudmän som då har fått möjlighet att utveckla jämställdhetsarbetet.
Det har inletts satsningar på kvinnors företagande. Bland annat har Tillväxtverket fått i uppgift att stärka kvinnors företagande. Nu kan vi se att nyföretagandet bland kvinnor ökar. Antalet nyföretagsamma kvinnor i mitt hemlän Halland har ökat. Sedan 2000-talets början har kvinnors företagande ökat med hela 39 procent i Halland.
För att ytterligare stimulera arbetsutbudet har man satsat på jobbskatteavdraget, och det har förstärkts vid flera tillfällen. Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt för både kvinnor och män att arbeta.
Skattelättnader för hushållsarbete, det så kallade RUT-avdraget, är ytterligare en åtgärd, likaså jämställdhetsbonusen. Bonusen ger föräldrar bättre ekonomiska möjligheter och incitament att fördela föräldraledigheten lika eller mer jämställt.
Vi har infört en utökad rätt till föräldrapenning som framför allt har gynnat ensamstående föräldrar. Det innebär att man kan låta sitt barn vårdas av någon annan person när barnet är sjukt.
Fru talman! En annan fråga som är viktig i jämställdhetsarbetet är vad vi gör i våra familjer. Jämställdhet börjar i hemmet. Vi kan se en attitydförändring när det gäller pappors uttag av föräldraledighet, men jag kan hålla med tidigare talare om att den är alltför långsam.
Om jämställdhet skulle vara det enda ändamålet och det viktigaste värdet att värna om i samhället och i politiken skulle vi politiker kunna tvinga familjer att ändra sina livsval. Det är inte speciellt svårt, det skulle gå snabbt om vi tvingade föräldrar att dela föräldraledigheten lika. Men till skillnad från oppositionen tror vi inte att det är den rätta vägen att gå. För oss moderater finns det andra värden i en annan vågskål som är viktiga att värna. Det är familjers möjligheter att bestämma själva, att göra sina egna val, att få makt att bestämma över sina egna liv.
Vi politiker måste göra avvägningar: Vad ska vi bestämma, och vad ska man få bestämma i familjer?
Fru talman! Jämställdhet - det finns fortfarande betydande problem inom detta område i ett av världens mest jämställda länder. I januari 2011 uppgick mäns sysselsättningsgrad till 76,3 procent, kvinnors sysselsättningsgrad uppgick till 71 procent. Detta innebär att det finns ett sysselsättningsgap på 5,3 procentenheter. Detta är siffror från SCB. Givetvis är detta ingenting vi kan vara nöjda över. Därför är det viktigt att man fortsätter med och följer upp den strategi som regeringen har presenterat i
En jämställd arbetsmarknad
.
Precis som tidigare talare vill jag lyfta fram ojämställdheten i arbetslivet när det gäller deltidsanställningar. Kvinnor deltidsarbetar både frivilligt och ofrivilligt i högre grad än vad män gör. Inom kommuner och landsting där vi politiker har arbetsgivaransvaret sysselsätts 1,1 miljoner människor. Ca 80 procent av dessa är kvinnor, så i kommuner och landsting där vi politiker alltså är ansvariga är vi inte speciellt bra på arbetsgivarrollen. Det är något som vi givetvis måste förbättra och erbjuda kvinnor framför allt heltidstjänstgöring om de så önskar.
Män och kvinnor måste kunna försörja sig på sin egen lön, inte vara beroende av vare sig samhället eller sin partner. För att man ska klara vardagen och få bättre ekonomi är jobbskatteavdraget speciellt viktigt för dem med lägre inkomster. 75 procent av skattesänkningarna har gått till dem med inkomster under 30 000 kronor. Där finns många kvinnor. För en sjuksköterska innebär detta ytterligare en hel månadslön i disponibel inkomst per år.
I veckan kom en specialstudie från Konjunkturinstitutet som visade att jobbskatteavdraget ger mer arbete. Specialstudien visar också att jobbskatteavdraget är en bra reform för att få fler människor i arbete, vilket är det som regeringen önskat. Studien visar vidare att ensamstående kvinnor är de som ökat sin arbetsinsats mest. De arbetar nu 2,2 procent mer, vilket naturligtvis påverkar deras livslön, pension och så vidare positivt.
Avslutningsvis, fru talman! Sverige är ett föregångsland när det gäller jämställdhet, men samtidigt finns det mycket kvar att göra. Regeringens jämställdhetspolitik syftar till att bryta de system som bevarar en orättfärdig fördelning av makt, resurser och möjligheter mellan könen.
Ingen människas liv ska behöva bestämmas av omvärldens förväntningar eller av traditionella könsroller. Varje enskild person vet bäst hur man ska skapa sitt eget liv och måste få bedöma utifrån sina personliga egenskaper och handlingar, inte med utgångspunkt från kön, ras, socialgrupp, religion eller någon annan grupptillhörighet för den delen.
Moderat politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen att alla människor är unika och kan ta egna beslut. Därför fortsätter jämställdheten att vara en prioriterad fråga för oss.