Herr talman! Nej, det är inte bara plakatpolitik som Alliansen bedriver, utan man har lyckats förändra verkligheten en hel del. Det stämmer, som Tina Acketoft säger, att lönegapet har minskat marginellt. Det som däremot har påverkats rejält av regeringens politik är inkomstgapet mellan kvinnor och män.
Det är extra intressant att lönegapet har minskat samtidigt som inkomstgapet har ökat. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns inkomster har alltså blivit större, till kvinnors nackdel. Detta beror på politiska reformer eftersom det inte har något med lönerna att göra. De har ju tvärtom vägt upp lite grann för regeringens politik.
Då kommer vi tillbaka till det som regeringen har gjort. Jobbskatteavdraget har nämnts som något som ger mer pengar i plånboken till kvinnor. Det ger dock inte mer pengar till kvinnor än till män - och det vi pratar om nu är relationen mellan kvinnors och mäns inkomster. Det gapet har ökat på grund av jobbskatteavdraget.
Förra året kostade jobbskatteavdraget 80 miljarder kronor. 44,4 miljarder gick till män och 35,5 miljarder gick till kvinnor. Det betyder att 10 miljarder mer av jobbskatteavdraget har gått till män. Det har alltså bidragit till ökade inkomstskillnader mellan kvinnor och män, inte minskade.
Sysselsättningsgapet som Jenny Petersson nämnde är rekordstort. Det är ett större gap än på mycket länge mellan kvinnors och mäns sysselsättning. Fler kvinnor har alltså blivit av med jobbet och har svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden i dag än innan den borgerliga regeringen tog vid.
Försämringen av sjukförsäkringen har slagit betydligt hårdare mot kvinnor. 60-70 procent av dem som drabbas av långtidssjukskrivningar är kvinnor. Det är de som har drabbats av de här nedskärningarna.
Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen har också drabbat kvinnor hårdare, eftersom kvinnor tar ut mer föräldraledighet. Och det är samma sak när det gäller a-kassan.