Herr talman! Precis som har berörts här innan är det vi debatterar i dag en nyemission till SAS men också ett bemyndigande för regeringen att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS.
Vi kan konstatera att flygbranschen som helhet under ett antal år mött stora utmaningar. Vi ser ökad konkurrens, pressade priser och ett minskat resande. I den globala finanskrisens spår var 2009 det sämsta året någonsin för den globala flygindustrin. Detta har givetvis påverkat SAS. Det kan lugnt sägas att SAS har ett utmanande läge. Intäkterna har minskat. Samtidigt har konkurrensen från lågprisbolag ökat och SAS eget kostnadsläge har varit för högt.
Det omfattande besparingsprogram som SAS ledning och styrelse presenterade i början av året har analyserats noga av den svenska regeringen. Bedömningen är att planen ger förutsättning för att skapa ett konkurrenskraftigt SAS och ge svenska skattebetalare en marknadsmässig avkastning på det investerade kapitalet.
Jag vill i det sammanhanget framhålla det arbete som vd, ledning, styrelse, anställda och fack i SAS just nu gör. Man gör ett enormt jobb för att vända utvecklingen. Man gör ett enormt jobb för att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt bolag. När de här kostnadsbesparingarna är genomförda kommer SAS att vara en tillgång för industrin och jobben i Sverige.
Herr talman! För Centerpartiet och Alliansen är det viktigt att vi tar vårt ansvar för att värna ägandet och avkastningen i bolaget. Det är anledningen till att vi står här i dag och till att beslutet om nyemission är angeläget. Skattebetalare och andra aktieägare har investerat i SAS under ett antal år, men nu har ledningen och de anställda äntligen lyckats skapa en viss framtidstro och lagt grund för att göra bolaget lönsamt. Då är det självklart att vi som ansvarsfulla ägare måste orka ge bolaget det som krävs för att lyckas.
Jag konstaterar att det i Sveriges riksdag finns en bred majoritet som just är beredd att ta det här ansvaret. Jag kan med tillfredsställelse konstatera att socialdemokrater och vänsterpartister i det här fallet visar prov på regeringsduglighet.
Men om vi tittar på det tredje benet i vänsterkartellen kan jag inte konstatera annat än att Miljöpartiets agerande är ansvarslöst och ett ansvarslöst hanterande av skattebetalarnas pengar. Det är rent ut sagt ett slag i ansiktet på alla de 18 000 anställda i SAS som sliter hårt för att öka intäkter och sänka kostnader.
Det som vi efterlyste vid förra årets nyemission har man levererat. Man har levererat ytterligare besparingar. Andra investerare har visat att de vill satsa på SAS, och personalen har sagt att den är beredd att sänka sin lön. Det gör att vi nu är i ett läge där vi kan se att vi på sikt kan göra SAS lönsamt.
Herr talman! Jag tänkte precis som flera andra talare har gjort här innan uppehålla mig en stund vid Miljöpartiets agerande i den här frågan och det som Per Bolund fört fram som en principfast position för hur man hanterar statligt ägande.
Jag blir inte klok på Per Bolund och Miljöpartiet. För några år sedan sade man nej till att sälja Vin & Sprit. Där ville man ha kvar ägandet. Men i det här fallet säger man nej till att skjuta till extra pengar till SAS, och man vill sälja bolaget omedelbart.
Det vill man göra med motiveringen att det inte finns någon samhällspolitisk nytta med att staten äger flygbolag. Vad var då den samhällspolitiska nyttan när ni ville fortsätta att äga Vin & Sprit? Det är inte ett principfast agerande, och det är inte så att man blir klok på vad Miljöpartiet vill med det statliga ägandet.
Jag skulle vilja ställa några frågor till Per Bolund och Miljöpartiet. Du har fått ett antal frågor tidigare under debatten, men jag tycker inte att vi har fått några klargörande svar. Vad hade hänt med SAS om vi och de andra ägarna nu valt att inte skjuta till några pengar?
Miljöpartiet vill sälja SAS omedelbart. Finns det några köpare, och vilket pris räknar du med att du ska få betalt med den linje du valt för att vilja sälja SAS? Är det inte i själva verket så, Per Bolund, att du helst skulle vilja se att SAS gick i konkurs?
Herr talman! Regeringen har genomfört en utvärdering av svenska statens innehav i SAS, och bedömningen är att statens ägande ska minska, som jag sade tidigare, när tidpunkten är lämplig. SAS verkar på en konkurrensutsatt marknad. Det finns inget skäl till eller egenvärde i att staten äger bolaget. Men ska vi förändra ägandet genom exempelvis en strukturaffär ska det göras när vi får en avkastning, och så är det inte i dagsläget. Det skulle vara mycket svårt att hitta en köpare som gav oss ett bra pris.
Därför ska vi nu i dag ge regeringen mandatet att minska ägandet när det är affärsmässigt möjligt. Genom nyemissionen tar vi vårt ansvar som ägare. Vi skapar förutsättningar för ett livskraftigt SAS, något som kommer att vara till gagn för den skandinaviska infrastrukturen.
Herr talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.