Fru talman! Att tala om bostadspolitik just nu är
att tala om olika verkligheter. Det är att tala om bo-
stadsbrist i vissa delar av landet och att tala om över-
skott i andra. Det är att tala om undervärderade bo-
städer i det ena fallet och övervärderade i andra. Det
är att tala om fantasipriser och vrakpriser, om höga
fastighetsskatter och om låga fastighetsskatter. Det är
att tala om svartjobb och pengar under bordet. Det är
att tala om utförsäljning av kommunala bostäder till
spekulativa förvärvare eller tvångströjor på fastig-
hetsägare som vill förändra sitt bostadsbestånd. Det är
att tala om fukt- och mögelhus. Det är att tala om
radonfaran, om slum och gräddhyllor. Det är att tala
om stora skillnader. Det är att tala om olika förutsätt-
ningar, om orättvisor, om trygghet för vissa och
otrygghet för andra, om en bostadsmarknad som inte
fungerar, om dem som får del av välfärden, om dem
som får mindre del av välfärden och om dem som inte
får något alls av välfärden - de hemlösa.
Det är inte särskilt roligt att tala om en sådan bo-
stadspolitik. Det är betydligt trevligare att tala om
visionen om hur det ska vara. Den visionen måste
finnas om vi ska nå målet en bostadspolitik för alla,
och det är Centerpartiets mål.
Då är det att tala om bostaden som en del av väl-
färden. Det är att tala om valfrihet och mångfald, att
människor oavsett bostadsort ska ha möjlighet att
välja den bostad och den boendeform som passar dem
bäst. Det är att tala om kommunala bostadsbolag med
frihet att forma lokala bostadsmiljöer i samverkan
med de boende. Det är att tala om privata bostadsfö-
retag, om bostadsrätter och egnahem, om neutralitet i
beskattningen, om en boendemiljö som bidrar till god
hälsa. Det är att tala om en hyressättning som tar
större hänsyn till efterfrågan och faktiska kostnader.
Det är att tala om en bostadspolitik som ger lång-
siktighet och stabilitet. Det är att tala om den egna
täppan där ägandet av bostaden har ett värde i sig.
Det är att tala om ett kretsloppsanpassat byggande,
om brottsförebyggande boendemiljöer, om flexibla
hyresavtal och om permanenta ROT-avdrag. Det är
att tala om rättvis fördelning av välfärden och om
ökad trygghet för människorna. I Centerpartiets bo-
stadspolitiska vision är det t.o.m. att tala om en bo-
stadsminister med ett samlat ansvar för hela det bo-
stadspolitiska området.
Fru talman! Så är det inte i dag. Regeringen har
tagit ett steg i rätt riktning. Vi har fått en minister
med ett betydligt mer samlat ansvarsområde. Det är
bra, men det är inte tillräckligt. Vi har också fått en
bostadsminister som gärna debatterar bostadspolitik,
vilket även jag uppskattar.
Det har börjat bra, men det får inte bara pratas bo-
stadspolitik. Det måste också handlas. Det pågår en
del utredningar som arbetar och de måste ge resultat.
De bostadspolitiska reformarbetena har gått i stå,
tycker jag. Det betänkande som vi nu diskuterar är
väldigt magert. Det förefaller mig som om regeringen
tillsammans med sina två samarbetspartner har kört in
i väggen med bostadspolitiken, och det är olyckligt.
Nu gäller det att komma loss.
Vi har från Centerpartiet i en bostadspolitiska
motion lagt fram vår bostadspolitiska syn. Den har
blivit avslagen. Det är synd, för den är bra. Med våra
förslag hade vi kunnat komma loss.
Jag ser tre angelägna åtgärder som måste genom-
föras inom den närmaste framtiden.
Det är för det första en förändring i hyreslagen
som ökar valfriheten och rörligheten på bostadsmark-
naden och stärker hyresrätten.
Det är för det andra en rättvisare beskattning av
boendet med ökad neutralitet mellan boendeformerna.
Det är för det tredje införande av ett premierat
bosparande av folkhemsmodell.
Fru talman! Hyresrätten har av tradition haft en
mycket stark ställning i Sverige. 40 % bor i hyresrätt,
men den siffran håller nu ständigt på att sjunka. I dag
håller hyresrätten fullständigt på att tappa mark. 70 %
av det som byggdes förra året var hyresrätter. I år
byggs i stort sett inga hyresfastigheter alls. Det finns
helt enkelt inga privata fastighetsägare som vill bygga
några hyresfastigheter. Kostnadskalkylerna går inte
ihop. De offentliga fastighetsägarna håller på att sälja
ut sitt bestånd. Andra river sina fastigheter. Fortsätter
den här trenden kommer vi att få en mix av ägarlä-
genheter och s.k. social housing som man har på
många ställen i utlandet, dvs. bostäder avpassade
endast för mindre bemedlade hushåll. Är det den
visionen som föresvävar majoriteten, eller ska, som
Centerpartiet anser, allmännyttan och hyresrätten vara
ett boende för alla? Owe Hellberg, då räcker det inte
att vara orolig, utan då måste det också till åtgärder
för hyresrätten.
I dag är det också så att de som bor i hyreslägen-
heter i Stockholms ytterområden får subventionera
hyror för lägenheter i innerstadens centrala delar. I
ytterområdena bor ofta familjer med lägre hushållsin-
komster, i innerstadsdelar ofta de med stark hushålls-
ekonomi. Vad är det för rättvisa i att de med lägre
inkomster och sämre bostadslägen ska subventionera
hyror för dem i centrala lägen som har ekonomi stark
nog att betala för sig själva? Så kan vi ju inte ha det.
Vi måste få en hyreslagstiftning som bättre svarar
mot tillgång och efterfrågan. Bruksvärdessystemet
måste reformeras. Jag vill fråga: Är regeringen be-
redd att genomföra en sådan reformering? Eller tän-
ker Lars-Erik Lövdén och Lennart Nilsson fortsätta
att sitta fast i väggen tillsammans med Owe Hellberg,
Sten Lundström och Helena Hillar Rosenqvist?
Fru talman! Den andra punkten jag vill ta upp är
en rättvisare beskattning mellan besittningsformerna.
Den är i dag helt orimlig. Vissa bostäder, som egna-
hem särskilt i attraktiva sjölägen, beskattas till den
grad att många, särskilt äldre, inte har råd att bo kvar
medan en bostadsrätt i motsvarande läge eller i cent-
rala innerstadslägen knappast beskattas alls i jämfö-
relse med en villa. Det gör att bostadsrättspriserna
rakar i höjden så att vanligt folk inte har råd att bo i
den boendeformen. Det är synd, för det missgynnar
det kooperativa ägandet, som har många förtjänster.
Hyresrätten dubbelbeskattas däremot i dag.
Från centerpartiets sida har vi föreslagit en över-
gång till schablonintäkt mot vilken avdrag får göras.
Det gör det möjligt att jämställa de skilda besittnings-
formerna och skapa neutralitet samtidigt som dubbel-
beskattningen av hyresrätten upphör. Dessutom vill vi
ha en permanentning av ROT-avdragen.
Det tredje viktiga åtgärden, fru talman, är att infö-
ra ett premierat bosparande. Det var Ulf Björklund
inne på. Vi står nu i något av en brytningstid inom
bostadspolitiken. Vi har gått från ett höginflations-
samhälle och högräntesamhälle till låg inflation och
låga räntor. Centerpartiet har medverkat till det. Det
förändrar boendekostnadssituationen radikalt för den
enskilde. Räntesubventionerna är betydligt reducera-
de om man undantar de eviga räntebidragen för vissa
hyreshus. Det är ett utomordentligt läge nu att gå in i
en sundare bostadsekonomisk situation både för byg-
gandet och för boendet. Det olyckligaste för boendet
vore att nu åter gå in i ett subventionerat byggande.
För att undvika det bör vi ha ett målinriktat bosparan-
de.
Centerpartiet har föreslagit en modell som i stort
sett överensstämmer med de tyska bosparkassorna
och en form som det svenska Bofrämjandet förordar.
Många förkastar den modellen. En del ser t.o.m. ned
på den. Det har jag väldigt svårt att förstå. Att ban-
kerna inte vill ha den modellen förstår jag fuller väl;
de vill naturligtvis använda sig av marknadskrafterna
för att tjäna pengar både på dem som sparar och på
dem som lånar.
Att Moderaterna avvisar modellen förstår jag ock-
så. De hyllar de fria marknadskrafternas spel, och då
är det inte den modellen som passar.
Att Socialdemokraterna förkastar Centerpartiets
förslag kan jag inte förstå. Ett bättre passande förslag
för den gamla, välrenommerade folkhemsmodellen
kan jag inte se. I den sparmodellen är all spekulation
och alla marknadskrafter borta. Där finns samhällets
garanti genom lagstiftningen och en premie som
garanterar att alla har möjlighet att spara på lika och
rättvisa villkor till sitt boende. Där finns tryggheten
för den enskilde och stabiliteten i hushållsekonomin
och i samhällsekonomin. Man gör upp ett sparavtal
där man sparar till en låg fast ränta. Man får låna
dubbla summan också till en låg fast garanterad ränta.
En åtgärd som har mer av social bostadspolitik i sig
har jag svårt att se.
Min fråga blir naturligtvis: Har socialdemokrater-
na övergivit den sociala bostadspolitiken? Om det
inte är så - och det tror jag verkligen inte - tycker jag
att Lars-Erik Lövdén ska lägga fram ett sådant här
förslag för riksdagen. Då finns det en klar majoritet
för ett beslut. Både Kristdemokraterna och Center-
partiet kommer att stödja ett sådant förslag. Verifika-
tionen för det finns i reservation nr 16 i bostadsut-
skottets betänkande nr 1.
Fru talman! Den bostadspolitiska stiltjen måste
ersättas av handling. De viktigaste förändringarna i
det korta perspektivet är, som jag ser det, för det
första en förändrad hyreslagstiftning med en bättre
tillämpning av bruksvärdessystemet, för det andra en
rättvisare fastighetsbeskattning och för det tredje
införande av ett bosparande av folkhemsmodell.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3,
16 och 22.