Fru talman! Det var väldigt många frågor på en
gång. Jag får kanske delvis bli svaret skyldig. Jag
håller inte med Owe Hellberg om att vi har fått för-
sämrade bostäder. Det har vi inte fått vad jag har
kunnat se. Vissa förenklingar kan man faktiskt göra.
Det måste inte enligt min och Folkpartiets mening
vara exakt likadant överallt.
Med flexibel hyressättning och bibehållen trygg-
het menar vi att man i nybyggda fastigheter ibland
ska kunna sätta en högre hyra än den som i dag är
norm. Det gäller inte bara Stockholm. Jag har haft
möten med fastighetsägare i inre Lappland, i Väster-
bottens län, som också är mycket oroade. Där är det i
dag inte alls så att det är de privata som är hyresle-
dande. Det är det de kommunala bostadsföretagen
som är både när det gäller bostäder och lokaler. Jag
håller alltså inte riktigt med om att det skulle vara fel
att låta vissa fastighetsägare och hyresgäster komma
överens när det gäller nybyggen.
När vi talar om bibehållen trygghet är det inte så
att vi vill införa högre hyror i befintliga lägenheter
och därigenom tvinga bort dem som redan har ett
kontrakt. Det vill vi naturligtvis inte.
Sedan till neutraliteten mellan boendeformerna.
Det beror också lite grann på var i landet man befin-
ner sig. Någon nämnde skärgården. Jag kan nämna
Lidingö och Djursholm, där fastighetsskatterna för
egnahem är orimliga. Det finns många äldre männi-
skor som har bott 30, 40 och 50 år i sina hus och som
i dag nästan blir tvingade att flytta därifrån. Det blir
ännu värre om det fortsätter att vara på det sätt som
det är i dag. Det här är alltså inte en fråga som ser
likadan ut över hela Sverige enligt mitt sätt att se. Det
beror på var vi befinner oss.
Jag är medveten om att det kan vara brister i sva-
ret, men Owe Hellberg får gärna komma tillbaka.