Fru talman! Välfärdsbyggets grund är bra bostä-
der. Det sade dåvarande presidenten John F Kennedy
till den amerikanska kongressen i mars 1961. Det är
en sanning som håller mycket väl i dag, nära 40 år
senare. För de allra flesta människor är bostaden den
centrala punkten i livet, den plats dit de alltid åter-
vänder för att få vila, samvaro och förhoppningsvis
hämta inspiration till den dagliga gärningen.
Bostaden kostar också, precis som sagts här tidi-
gare, för de allra flesta väldigt mycket pengar och tar
en stor del av inkomsten. Därför är det förvånande att
bostadspolitiken får relativt litet utrymme i den poli-
tiska debatten. Det hoppas jag att vi ska kunna ändra
på, vi som har fått till uppgift att hantera de bostads-
politiska frågorna i riksdagen.
Budgethanteringen är ju sådan att Folkpartiets
förslag till budget redan har voterats bort, men jag vill
ändå framhålla att vi i ett särskilt yttrande till utskot-
tets betänkande har redogjort för vår uppfattning om
hur budgeten för utgiftsområde 18 borde se ut. Jag
ska inte här gå in på detaljer utan hänvisar till vårt
särskilda yttrande nr 4.
Den svenska bostadspolitiken står i dag inför flera
stora förändringar och utmaningar. Byggandet är
rekordlågt, åtminstone på många ställen. Enligt till-
gänglig statistik byggdes det t.ex. i min hemkommun
Lycksele fyra småhus 1996 men inga flerbostadshus
1996, 1997 eller 1998. I länet som helhet, dvs. i Väs-
terbottens län, är det nästan lika dystert, utom i Umeå,
som är den enda kommun i länet som växer. I många
kommuner funderar man i stället allvarligt på att riva
bostäder. Men samtidigt har ju Stockholm och andra
expansiva orter enorma problem att få fram bostäder
till dem som vill ha.
Den här paradoxen har till stor del sin orsak i de
senare årens brist på en riktig bostadspolitik. Vi
måste, vilket vi i Folkpartiet också framhåller i vår
motion, skapa en modern bostadspolitik. Hörnstenar-
na i en sådan ska vara valfrihet för konsumenterna,
avreglering och konkurrens, som sänker bygg- och
underhållskostnader, en mer flexibel hyressättning
men med bibehållen trygghet mot oskäliga hyreshöj-
ningar och en återupprättad neutralitet mellan upplå-
telseformerna.
Vi vill stimulera tillkomsten av bostadsrätter i om-
råden där hyresrätten dominerar. Vi vill snarast införa
ägarlägenheter, och riksdagen har ju som nämnts
beställt ett sådant förslag av regeringen. Vi vill skapa
nya former för ägande och förvaltning av kommunala
bostadsföretag. Och vi vill öka de boendes inflytande
över bostaden och det egna bostadsområdet.
Om vi genomför en sådan politik kan en rad av
dagens bostadspolitiska problem lösas. De nämnda
åtgärderna skulle leda till ökad rörlighet på bostads-
marknaden och därmed ett bättre utnyttjande av det
befintliga bostadsbeståndet. Därmed skulle också
svårigheterna för ungdomar och andra grupper, som
inte är etablerade på bostadsmarknaden, minska.
Jag yrkar bifall till Folkpartiets reservation 4 där
våra förslag redovisas.
Folkpartiet har ett antal egna reservationer och
några tillsammans med andra partier. För tids vinnan-
de ska jag inte yrka bifall till dessa reservationer utan
endast redogöra för våra förslag och ståndpunkter.
Riksdagsmajoriteten beslutade i våras att införa
sanktioner mot kommuner som säljer ut sina kommu-
nala bostadsföretag, detta trots att Lagrådet allvarligt
ifrågasatte det rimliga i att på detta sätt nagga den
kommunala självstyrelsen i kanten. Vi anser att
kommunerna ska ha rätt att själva bestämma över sina
bostäder.
Som jag redan har nämnt är bostadssituationen
väldigt olika i olika delar av vårt land. För t.ex. lan-
dets studenter är bostadsfrågan otroligt viktig, och
även om det i första hand är universitets- och hög-
skolekommunernas ansvar att tillhandahålla bostäder
är det nödvändigt att staten också hjälper till på olika
sätt. Bl.a. behövs stimulans för att få i gång nypro-
duktionen och därmed en ökad rörlighet. Ett investe-
ringsbidrag för studentbostäder bör införas, och man
bör också se över villkoren för räntebidrag till stu-
dentbostäder liksom byggreglerna.
Många av våra bostadsområden, särskilt i föror-
terna runt storstäderna, är segregerade. Det beror i
stor utsträckning på den utformning som bostadsom-
rådena fick under den s.k. miljonprogramtiden, med
alldeles för många och alldeles för höga hus på liten
yta. Många av dessa bostadsområden saknar normal
service som post, bank och apotek, något som för
övrigt gäller även glesbygdsområden ute i landet.
För att bryta detta mönster av segregation krävs
en mängd insatser både av kommunerna och av män-
niskorna själva. Det mesta måste ske underifrån, och
hyresgästerna kan stimuleras till engagemang genom
ökat inflytande, möjligheter till självförvaltning,
ombildning till bostadsrätt m.m. Säkerligen kan också
vi som enskilda politiker bidra till förändringar ge-
nom att besöka de utsatta områdena och visa intresse
för det som sker på det lokala planet. Folkpartiet har i
reservation 14 tillsammans med kd och Centern fört
fram de här synpunkterna.
Jag ska också beröra Folkpartiets förslag till
bosparande, som i korthet går ut på att vi anser att det
individuella pensionssparandet ska modifieras så att
det också kan fungera som bosparande. Det kan ske
på så sätt att spararen får låna från det egna kontot till
en förmånsränta som i princip svarar mot avkastning-
en på medel placerade i bostadsobligationer.
I reservation 20 för vi fram våra synpunkter på
bostadsbidragens utformning på längre sikt. Det sys-
tem vi har i dag innebär för många orimliga margi-
naleffekter. Konstruktionen av bostadsbidragen bety-
der många gånger att den barnfamilj som ökar sin
inkomst egentligen inte får någon större summa kvar
sedan hänsyn tagits till skatter, minskade bostadsbi-
drag och ökade barntillsynskostnader. Det är orimligt
att den som går från studier eller arbetslöshet till
arbete, eller som ökar sin arbetstid, inte får något
ekonomiskt utbyte av det. Därför behövs åtgärder
som minskar marginaleffekterna, och en sådan är
enligt vår mening att öka det generella barnstödet och
minska bostadsbidragen.
I reservation 22 har samtliga borgerliga partier
gemensamt yrkat att det nuvarande systemet för be-
räkning av inkomst för egenföretagare ska förändas
så att det blir rättvist i förhållande till löneanställda.
Jag vill understryka att jag stöder den mening som
har framförts i reservationen utan att här närmare gå
in på detaljer.
Slutligen har vi i Folkpartiet i reservation 25 stött
ett yrkande från Moderata samlingspartiet om bättre
redovisningsmetoder, nyckeltal m.m. avseende läns-
styrelsernas verksamhet.
Till sist, fru talman, vill jag upprepa det jag börja-
de med. Välfärdsbyggets grund är bra bostäder. Men
jag vill också tillägga: I ett gott samhälle ska det
också vara möjligt för alla människor att efterfråga en
bra bostad.
Jag vill också något beröra det som Ulf Björklund
sade om förändringar av strandskyddsreglerna. Jag
ska ta med mig de tankarna till den regionalpolitiska
utredningen, där jag har förmånen att ingå. Jag håller
helt med om att det borde vara möjligt där vi har mil
efter mil av stränder att bygga lite närmare än vad
man kan göra t.ex. på Lidingö och i Djursholm.