Fru talman! Jag tackar utrikesministern för det
svaret. Jag vill dock poängtera att det var statsminis-
tern och regeringen som valde exemplet och inte
Göran Lennmarker eller moderaterna. Det var ett
exempel på hur man kan komma att tvingas att ingri-
pa om man inte lyckas få ett FN-mandat.
Alla eftersträvar FN-mandat. Det är det första vi
vill ha. Men om man inte lyckas med detta och likväl
måste ha en insats för att bevara freden och förstärka
den internationella säkerheten finns ändå den möjlig-
heten.
Det är viktigt att vi noggrant håller oss till det
man har kommit överens om i Köln och som vi också
samrådde om i EU-nämnden så att det inte råder
något tvivel om den saken. Vi slipper då uppslitande
diskussioner i efterhand om vad som faktiskt menas.
Låt mig än en gång understryka vikten av att den
svenska styrkan kommer till Kosovo, helst i augusti
och senast i september.
Låt mig också säga något om slutsatserna i Köln
beträffande sysselsättningspakten. I fem år har EU
antagit olika slutsatser om sysselsättningen, fram och
tillbaka, hit och dit och kors och tvärs. Det viktiga nu
är inte att anta ytterligare slutsatser utan att med-
lemsländerna faktiskt följer de rekommendationer
som EU ger.
Min fråga till utrikesministern är: Tänker den
svenska regeringen äntligen börja följa de rekom-
mendationer som EU ger vad beträffar sysselsättning-
en?