Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 11 under punkt 12 och till reservation 23
under punkt 38.
Hela 17,8 miljoner människor besöker varje år
museer med statligt stöd. De regionala museerna har
en omfattande publik verksamhet där de sprider kun-
skap om kulturarv och om samhällsutveckling. Muse-
erna samlar in, bearbetar och förmedlar kunskap om
länets och regionens utveckling och kulturarv. De
kanske även bjuder mer av visioner i framtiden.
Även konstutveckling, samhällets utveckling och
miljön i övrigt ligger inom museets arbetsfält. En del
av museerna har särskilt utvecklat sin verksamhet
tillsammans med skolbarn. Och några har gratis in-
träde för att ytterligare öka sin tillgänglighet. Vi hop-
pas att fler länsmuseer ska kunna erbjuda fritt inträde.
Fru talman! Genom tiderna har kvinnans roll i
samhällsbygget systematiskt underskattats, för att inte
säga helt negligerats. Att kvinnan arbetade i jordbru-
ket vet vi i dag, men att kvinnan också arbetade i
gruvan och körde traversen har vi nästan ingen kun-
skap om alls. Även om medvetenheten om den bris-
tande genusaspekten på våra museer ökar är bristerna
fortfarande mycket stora. Miljöpartiet menar därför
att könsperspektivet radikalt måste få ett större ge-
nomslag i museernas verksamhet, inte minst för att
föra vidare visionen om ökad jämställdhet mellan
könen i morgondagens samhälle.
Nu är genusarbetsgruppen i gång med sitt arbete.
Jag träffade dess ordförande på Kvinnonätverkets
årsmöte i måndags. Även DEA-föreningen, som ar-
betar för ett kvinnomuseum, var där och delade med
sig av sina kunskaper. DEA-föreningen har 70 med-
lemmar bakom sitt ideella arbete. Det kom fram att
det finns oändligt mycket att göra. Generella förbätt-
ringar i museernas utställningsverksamhet vad gäller
kvinnors roll och kvinnors perspektiv motverkar inte
behovet av ett särskilt kvinnomuseum. Det kom fram
på årsmötet och i samtalet kring vad man kan göra.
Det kan också vara så att arbetsgruppen som ska
ta fram ett förslag till hur genusperspektivet ska stär-
kas kommer fram till en sådan slutsats att det ska vara
ett särskilt kvinnomuseum för att motverka bristerna
på övriga museer. Vad vet jag.
Ett sådant museum vore världsunikt och skulle
kunna ha sin grund i genusforskning från världens
universitet. Tänk om vi skulle kunna få det i samver-
kan med andra länder i EU och inom Europa. Det
vore fantastiskt, tycker jag.
Den utveckling som finns för att lyfta fram speci-
fika kvinnor, exempelvis Museum Anna Nordlander i
Skellefteå, är också ett eftersatt område. Museum
Anna Nordlander är ett av två museer i Europa som
uttalat arbetar med och för kvinnliga konstnärer. Det
museet borde få ett nationellt stöd.
Fru talman! När det gäller det samiska kulturarvet
finns det på Nordiska museet en stor samling samiska
föremål. En del är utställda, en del förvaras i magasin
- den övervägande delen. Vi anser att den samiska
kulturskatten ska överföras till samernas museum och
att regeringen ska verka för att återlämnandet av de
samiska kulturskatterna inleds.
I betänkandet säger majoriteten på det här sättet
om museer som förvarar nationella skatter, vilket vi
har reserverat oss mot: "Dessa museer har ett natio-
nellt ansvar för att göra kulturarvet inom sina respek-
tive verksamhetsområden känt och tillgängligt i hela
landet. För detta ändamål bedriver museerna t.ex. en
depositions- och utlåningsverksamhet både nationellt
och internationellt. Detta innebär bl.a. att de har möj-
ligheter att låna ut samiska kulturföremål till olika
museer, vilket är värdefullt för att öka kännedomen
om och förståelsen för den samiska kulturen såväl
inom som utom vårt lands gränser."
Men det är svårt att få tillgång till de nationella
kulturskatterna ute i landet. Det fick utskottet bekräf-
tat vid sin resa i Västernorrland.
Och när det gäller de heliga samiska trummorna
anser vi att det är en skam att de ännu icke är återför-
da.