Fru talman! Informationsutbyte och dialog är de-
mokratins livsluft. När formerna för medierna föränd-
ras påverkas givetvis den åsiktsbildning som är grun-
den för demokratin.
Det är helt klart så att demokratin och den fria
åsiktsbildningen är knutna till kvalitet i mindre ut-
sträckning än till kvantitet. Det är också på dessa
grundvalar som det i olika delar av världen uppstått
en debatt kring mediernas roll i demokratin. Man
talar om att vi är på väg in i ett informations- och
kunskapssamhälle - ja, vi rusar väl närmast in i det.
Men det är genom massmedierna som skilda
åsikter och opinioner kan nå ut till den stora allmän-
heten. Massmedierna har en sådan genomslagskraft
och mångsidighet att de är av central betydelse för
demokratin i Sverige.
Fru talman! Medborgarnas möjligheter att komma
till tals i medierna är en så viktig del av mediernas
uppgifter i fråga om den fria åsiktsbildningen att den
bör betraktas som en mer självständig uppgift för
massmedierna, jämställd med informationsuppgiften
och granskningsuppgiften.
Den yttre mångfalden, dvs. tillgången till olika
medier, innebär att medierna kan spegla den mång-
fald och de olikheter som existerar i samhället. Ge-
nom den inre mångfalden kan medierna också ge
plats inom sig för olika åsiktsriktningar och idéer som
finns i samhället inom ramen för det enskilda mediet.
Men det finns problem i den här utvecklingen. Vi
går successivt från ett textsamhälle till ett bildsam-
hälle. Textkulturen bygger på eftertanke, kritisk
prövning, möjlighet till omläsning, viss distans, att
man också kan redovisa ett abstrakt innehåll. Bild-
kulturen bygger på känslointryck, hastiga impressio-
ner som raskt försvinner och som inte kan kontrolle-
ras igen och där det abstrakta inte kan bildsättas.
Detta, fru talman, drabbar förklaringsdjupet, dvs.
hur djupt man går in i förklaringar av ett skeende.
Den frågeställningen och den problematiken borde
uppmärksammas mer. Tendensen till förytliganden är
påtaglig.
Ett annat viktigt område är informationstätheten,
dvs. hur mycket som ryms av substans per tidsenhet.
En ytterligare tendens i medieutvecklingen är över-
gången till "infotainment", dvs. nyhetsbudskap i
underhållningens form.
Mängden budskap har också skapat en enorm
budskapsinflation. Vår fysiska förmåga att ta emot
budskap är oförändrad - det finns dessvärre bara 24
timmar per dygn - och vi måste dessutom göra något
annat än att ta emot budskap. Samtidigt ökar utbudet
hela tiden. Vi får alltså en inflation i budskap, och det
blir en skillnad mellan den fysiska absorptionsförmå-
gan och utbudet.
Detta innebär, fru talman, ett uppmärksamhetsun-
derskott. Alltfler budskap bara fladdrar förbi utan att
vi kan ta dem till oss, och därmed skärps kravet på
dramaturgi för att nå fram.
Mediesamhället tenderar att karakteriseras av till-
spetsning och konkretisering, vinkling, personifie-
ring, intensifiering och polarisering, och i spåren på
detta också någonting som vi brukar kalla mediedrev,
dvs. att alla medier dras åt samma håll och med sam-
ma vinkling. Denna utveckling kan i flera avseenden
hota enskildas integritet och värdighet. Ett förstärkt
skydd borde övervägas. Vad som diskuteras på andra
håll i Europa är en laglig genmälesrätt. EG:s TV-
direktiv förordar för övrigt i viss mån en sådan rätt.
Det finns också i den svenska radiolagen möjlighet
till beriktigande. Men den regeln är ganska tandlös,
för den gäller nämligen "när det är befogat", dvs.
mediet som sådant bestämmer helt och hållet om det
är befogat eller inte. Det brukar inte alltid vara så
befogat.
För övriga medier finns inte motsvarande regler,
men det finns branschinterna etiska normer. Det byg-
ger också på gummiparagrafstänkandet "när det är
befogat".
Det behöver övervägas en mer detaljerad och sub-
stantiell genmälesrätt på området. Ett antal människor
får formligen sina liv krossade av dramaturgin i me-
diesamhället. Nu skulle det kunna hävdas, vilket
utskottsmajoriteten gör, att detta är en inskränkning
av den ansvarige utgivarens ensamrätt. Jo, det är det
på sätt och vis, fast den rätten är redan i dag en san-
ning med modifikation. Utslag av t.ex. Gransknings-
nämnden för radio och TV har ett publiceringskrav på
sig. Utslagen från Pressens opinionsnämnd har också
ett publiceringskrav på sig även om det inte formellt
är lagstadgat som tvingande. Det är vår inställning
från Kristdemokraternas sida att man borde åtminsto-
ne överväga en genmälesrätt generellt på medieområ-
det. På sikt kan man förstås hoppas på självsanering,
men hittills imponerar inte det arbetet.
Fru talman! Det har ibland riktats befogad kritik
mot Granskningsnämnden för radio och TV med
hänvisning till att nämnden tycks rutinmässigt och
utan närmare analys avfärda en del anmälningar och
kränkningar inom sitt område. Det är allvarligt om
lag och avtal uppställer krav på opartiskhet, saklighet,
allsidighet, granskning och relevans och sedan
Granskningsnämnden underlåter att ta hänsyn till
sådana kriterier i sina bedömningar av anmälda pro-
gram. Därför har vi velat se till att det genomförs en
allsidig och relevant utvärdering av Gransknings-
nämndens verksamhet. Granskningsnämnden behöver
också sin granskning.
Fru talman! Uppbyggnaden av det digitala
marknätet för TV-sändningar är en riktig åtgärd. Rent
kommersiellt har det hittills inte varit en framgång,
och det har kantats av en del strategiska misstag. Men
någon gång inom en nära framtid kommer de analoga
sändningarna att slopas. Då är det viktigt att det finns
ett praktiskt taget heltäckande digitalt nät som kan
förmedla åtminstone public service-kanalerna. För
detta har staten som stat ett infrastrukturellt ansvar.
Ett sådant nät är nödvändigt för att tillgodose de re-
surssvagas behov av grundläggande information. Alla
har inte råd eller viljan att satsa på parabollösningar,
som dessutom många gånger är snävare eller begrän-
sande i sitt utbud. Detsamma gäller i viss mån även
kabelutbud.
För att det digitala TV-nätet ska bli ett attraktivt
alternativ torde det vara en fördel om TV-
konsumenterna fick klart för sig när det analoga TV-
nätet ska släckas ned. Finland har tagit ett sådant
beslut. Regeringen bör därför lägga fram ett förslag
till riksdagen om detta snarast.
Fru talman! Vi kristdemokrater har fogat tre re-
servationer till betänkandet, men för tids vinnande
yrkar jag enbart bifall till reservation 4.
Fru talman! Jag har en sista synpunkt. Mats Ei-
narsson var inne på mediekoncentrationsfrågorna, och
det är klart viktiga frågor. Jag kan inte underlåta att
göra den kommentaren att den verkliga mediekon-
centrationen hade vi under det gamla, tidiga etermo-
nopolet. Men jag förmodar att Mats Einarsson inte
tycker att det är något fel om monopol är statliga eller
offentliga.