Fru talman! Frihet och mångfald är ord som hör
intimt samman med Folkpartiet, oavsett om det gäller
mediepolitik eller andra politikområden som kultur,
utbildning och vård. Folkpartiet har i hög grad med-
verkat till att bryta statliga monopol såväl inom ra-
dioområdet som inom TV-området. Men för att det
inte ska råda något missförstånd vill jag samtidigt
passa på att foga in att vi absolut inte har någonting
emot public service - tvärtom. Den ska finnas, och
den ska vara bra. Sedan kan man alltid diskutera
innehåll och utformning.
Mångfald är väldigt viktigt i allt liberalt tänkande.
Mångfald och valmöjligheter gör livet rikare och får
oss att växa som människor.
En lång rad folkpartikrav har således förverkligats
under årens lopp. Dit hör t.ex. tillstånd till reklamra-
dio, markbunden reklam-TV-kanal och närradio. Men
det finns fortfarande en hel del att göra. Det är nu, när
vi har också den nya tekniken, som man måste sätta i
gång på allvar.
När det gäller de nya medierna måste vi nu räkna
väldigt mycket med Internet. Där finns en uppsjö av
självständiga nättidningar. Det märkte vi inte minst
när den nya lagen om personuppgifter kom. Vilket
ramaskri det blev hos många nättidningsredaktörer!
Det finns radiokanaler från alla jordens hörn, och
det finns t.o.m. TV-sändningar. Det är bra, och det
går inte att stoppa. Det garanterar mångfalden, även
om vi ibland inte gillar innehållet.
Men politiken är på detta område inte teknik-
neutral, utan den skapar en rad problem genom ålder-
domlig lagstiftning och rester av gammalt monopol-
tänkande. Det finns ingen mening med att ha olika
regler för olika distributionsformer för TV t.ex. via
kabel eller via radiosignaler i marken. En ny integre-
rad teknikneutral lagstiftning på telekommunikations-
och rundradioområdet behövs.
Det behövs verkligen nytänkande när det gäller
mediepolitiken i Internetåldern. Vad händer t.ex. med
TV-licenserna när vi kan se TV på datorn? Vad är det
för vits med reklamfria kanaler om kanalbegreppet
saknar betydelse? Varför fick Sverige allra sist av alla
jämförbara länder fria radio- och TV-kanaler? Varför
har den statliga digital-TV-satsningen hittills varit ett
fiasko? Vad händer med det svenska språket och den
svenska kulturen när globaliseringen entydigt gynnar
engelskan?
Fru talman! Ny teknik kommer att inom några år
totalt förändra förutsättningarna för public service.
Tendenserna är redan nu väldigt tydliga. Det nya är
teknikneutralitet, för det är snart ingen skillnad mel-
lan datorn och TV:n. Vi hör radio på datorn, och vi
tar emot mejl på telefonen. Därför blir det alltmer
absurt att olika tekniker har helt olika regler.
Den audiovisuella industrin är en tillväxtsektor.
Sverige ligger långt framme när det gäller telekom
och Internet. När dessa industrier smälter samman
med traditionella massmedier finns det stora möjlig-
heter för svenska företag och för svenska jobb. Men
det kräver också att regelverken moderniseras.
Frihetsbegreppet är centralt. En levande demo-
krati kräver fri debatt och oberoende nyhetsförmed-
ling. Tecken på ökad politisk inblandning i public
service-företagen är något som vi måste vara mycket
observanta på. Koncentrationen av privat medieägan-
de är naturligtvis också en potentiell riskfaktor, men
hittills tycks ändå tendenserna ha verkat i motsatt
riktning. T.ex. har teknikutvecklingen och den ökan-
de internationella konkurrensen vägt upp de negativa
effekterna.
Fru talman! Utbudet av kvalitet, svensk kultur och
bildning i massmedierna är, menar vi i Folkpartiet,
otillräckligt. Det gäller radio och TV. Det gäller film,
och det gäller Internet och TV-spel. Det svenska
språkområdet är litet, och i globaliseringens tid är
programmen på framför allt engelska så billiga att de
lätt tränger ut de svenskspråkiga programmen. Vi
behöver naturligtvis förströelse, men om den mer och
mer går ut över fördjupning uppstår problem.
Mediepolitiken står inför en mycket spännande
utveckling. Det är en utveckling som vi i dag i riks-
dagen inte har kunskap och fantasi för att fullt ut
kunna förutse. Men låt oss vara öppna för och vak-
samma över utvecklingen.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-
tion nr 1.