Fru talman! EG-kommissionen presenterade den
18 mars Agenda 2000, en strategi för EU:s utvidg-
ning, förslag till reformer på centrala politikområden
och finansiella perspektiv. En viktig del rör EU:s
gemensamma jordbrukspolitik. Agenda 2000 är en
fördjupning och utveckling av det utkast till förslag
som kommissionen presenterade i juli 1997.
Kommissionen föreslår att den gemensamma
jordbrukspolitiken reformeras. Man motiverar detta
med att prisnivåerna inom EU och gällande WTO-
åtaganden riskerar att leda till att överskott byggs upp,
med ökande budgetkostnader som följd. EU förlorar
därmed marknadsandelar inom unionen och på
världsmarknaden. En sådan utveckling kan också leda
till negativa sysselsättningseffekter.
Kommissionens förslag i Agenda 2000 rör vissa
jordbruksgrödor, som spannmål och oljeväxter, men
också nötkött och mjölk. Ett förslag till reform av
olivoljesektorn presenteras. Därutöver föreslår kom-
missionen en ny förordning för landsbygdsutveckling
och en horisontell förordning. Kommissionen föreslår
sänkta interventionspriser, vilket till viss del kompen-
seras med ökade direktbidrag. Genom förslaget avses
det europeiska jordbruket bli mer konkurrenskraftigt
på världsmarknaden. Möjligheter att exportera utan
hinder av åtaganden i WTO öppnas.
För spannmål föreslås en sänkning med 20 % av
det garanterade priset från år 2000. Jordbrukarna
kompenseras delvis genom en höjning av arealstödet.
Avsikten är att det sänkta garanterade priset också
skall medföra sänkta marknadspriser. Detta innebär i
sin tur lägre produktionskostnader inom animaliesek-
torn, eftersom spannmål är en viktig foderråvara.
På nötkött föreslås att de garanterade priserna
sänks med 30 % och på mjölk med 15 % över tre
respektive fyra år fr.o.m. år 2000. Kompensation
utgår genom att de nuvarande djurbidragen höjs. Ett
bidrag för mjölkkor införs. Vid utbetalning av djurbi-
dragen föreslås att medlemsstaterna skall fördela en
viss del av stödet enligt nationella regler. Ett s.k.
nationellt kuvert med en klumpsumma reserveras för
respektive medlemsland.
En sänkning av prisstöden som ersätts av ökade
direkta ersättningar till jordbrukarna betyder samman-
taget att kostnaderna för EG:s budget under perioden
2000-2006 ökar. Samtidigt minskar kostnaderna för
konsumenterna genom att prissänkningarna slår ige-
nom i konsumentledet.
Utöver förändringarna i de olika marknadsregle-
ringarna föreslås en ny förordning om landsbygdsut-
veckling. Den omfattar jordbrukets struktur- och
miljöfrågor, kompletterande åtgärder samt åtgärder
för att främja ekonomisk diversifiering och syssel-
sättning på landsbygden. Olika stöd sammanförs, och
förslaget innebär förenklingar.
Slutligen föreslås en s.k. horisontell förordning.
Denna ger medlemsstaterna möjlighet att förena mil-
jövillkor med utbetalning av direktstöd. Om jordbru-
karna inte uppfyller dessa villkor kan stödet minskas
eller dras in. Vidare föreslår kommissionen i den
horisontella förordningen att medlemsländerna inom
vissa gränser och med hänsyn till sysselsättningen i
det enskilda jordbruksföretaget skall ges möjlighet att
justera de direkta betalningar som utgår till varje
jordbruksföretag, s.k. modulering. Båda dessa åtgär-
der, miljövillkorade stöd och s.k. modulering, är fri-
villiga för medlemsländerna. Medlemsländerna kan
använda inbesparade medel till miljöriktade stödåt-
gärder.
Fru talman! Detta är en kortfattad redovisning av
förslagets huvuddrag. Framför oss ligger nu ett omfat-
tande arbete med reformförslagen. Förslagen i Agen-
da 2000 kommer att diskuteras för första gången i
jordbruksministerrådet den 31 mars. Kommissionens
ambition är att beslut skall kunna tas före utgången av
år 1998, dock senast före valet till Europaparlamentet,
som kommer att hållas i juni 1999. Reformarbetet
kommer alltså att pågå kontinuerligt under lång tid.
I detta arbete är det enligt min bedömning önsk-
värt med ett nära samarbete mellan regering och riks-
dag. Regeringen avser därför att utöver kontakterna
med jordbruksutskottet och EU-nämnden fördjupa
dialogen med riksdagens partier.
Fru talman! Den svenska positionen tar sin ut-
gångspunkt i den proposition som regeringen nyligen
lämnat till riksdagen och som riksdagen för närvaran-
de behandlar. Där föreslås tre mål för jordbrukspoliti-
ken. Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion
skall styras av konsumenternas efterfrågan. Vidare
skall produktionen vara långsiktigt hållbar från såväl
ekologiska som ekonomiska utgångspunkter. EU skall
också medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a.
genom att hävda frihandelns principer även på livs-
medelsområdet.
Regeringen anser att marknadsordningarna i den
gemensamma jordbrukspolitiken på sikt skall avveck-
las. I framtiden bör politiken bygga på riktade insatser
för att säkerställa miljövärden, landsbygdens utveck-
ling och regionala mål.
De direkta ersättningar som införs i syfte att kom-
pensera sänkningar av de garanterade priserna bör
tidsbegränsas och avvecklas under denna övergång-
speriod.
Det är viktigt att reformen genomförs på ett sådant
sätt att konkurrensförhållanden inte snedvrids. Låt
mig betona att vi från svensk sida inte accepterar att
vårt jordbruk missgynnas av förändringar som före-
slås.
Förslagen i Agenda 2000 måste bedömas mot
bakgrund av övergripande målsättningar. Förslagen
syftar till att öka marknadsorienteringen av jordbruks-
sektorn och öka dess konkurrenskraft, vilket är posi-
tivt. Konsumenterna kommer att gynnas av lägre
priser, och den europeiska unionen står därmed bättre
rustad inför de kommande förhandlingarna i WTO.
Regeringen välkomnar vidare att förslagen innebär en
stärkning av jordbrukets miljöprofil. Förslaget kom-
mer också att underlätta den förestående östutvidg-
ningen.
Låt mig sammanfattningsvis säga att enligt rege-
ringens bedömning är de förslag som kommissionen
presenterar i Agenda 2000 steg i rätt riktning.