Fru talman! Det enkla svaret på den frågan är väl
att prisnivåerna i dag mellan produktionen i det tidi-
gare Östeuropa och produktionen inom Europeiska
unionen skiljer sig markant. I och med att man inom
Europeiska unionen sänker de garanterade prisnivåer-
na närmar man sig i någon mån prisnivåerna i de
ansökande länderna. Det underlättar intaget av nya
medlemmar.
Kommissionen föreslår att ansökarländerna inte
skall få del av de direktbidrag som kommissionen
föreslår skall införas. Skälet till det är att man menar
att ett inträde i Europeiska unionen ändå innebär
ökade intäkter i jordbruket i de här länderna och inte
som för de nuvarande medlemmarna en sänkning av
intäkterna.
Enligt min uppfattning är det där en mycket svår
fråga. På sikt är det naturligtvis orimligt att hävda att
de nytillkommande länderna skall stå utanför väsent-
liga delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Det måste man hantera antingen genom att man går
vidare i reformprocessen och med prissänkningarna
inom Europeiska unionen eller genom att man införli-
var också ansökarländerna i hela den gemensamma
jordbrukspolitiken. Den bedömning som kommissio-
nen gör är att ett införande av ansökarländerna också
skulle vara möjligt inom ramen för den s.k. bud-
getriktlinjen. Den utfaller som en viss konsekvens av
den samlade bruttonationalintäkten i hela Europeiska
unionen.