Fru talman! I detta betänkande behandlas motio-
ner gällande plan- och bygglagen, PBL. Motionerna
är väckta under allmänna motionstiden. Utskottet gör
ett tillkännagivande till regeringen angående tilläggs-
avgift vid olovligt byggande. I övrigt avstyrks motio-
nerna. De flesta känner vi igen från tidigare behand-
ling i denna kammare.
PBL kom - som någon tidigare här sade - till
1987, efter många års utredande. Lagen har fungerat
och fungerar bra och är allmänt accepterad. Även
efter 1987 har lagen utretts och justeringar har gjorts
på ett flertal områden. I juli 1995 ändrades lagen så
att ansvaret tydliggjordes och byggherren skall utse en
kvalitetsansvarig vid varje projekt. Detta har ställt till
en del problem på framför allt mindre projekt. Bover-
ket har under två år utvärderat dessa ändringar och
föreslagit en del förändringar. Frågorna är nu ute på
remiss och kommer senare upp för ställningstagande i
Regeringskansliet. Reglering av livsmedelsförsäljning
i handelsplaner har återinförts.
Centern trycker i en reservation på samordning
mellan fysisk och ekonomisk planering. Utskottet
delar denna uppfattning. En mer allmän insikt om
detta håller på att växa fram. Det är inte bara den
fysiska planeringen som styr samhällsutvecklingen.
Även ekonomisk, infrastrukturell och regional plane-
ring bidrar. Samordningen mellan dessa lagar måste
stärkas. Vi tror att regeringen är väl medveten om
dessa frågor och har uppmärksamheten riktad på detta
utan att riksdagen ger det tillkänna.
Kristdemokraterna vill ha mer miljöhänsyn i bo-
endet. Motionen är skriven innan förslaget om miljö-
balk förelades riksdagen. I miljöbalken föreslås nu att
miljöhänsyn skall genomsyra alla frågor. Reservatio-
nen kan därför uppfattas som onödig.
En reservation tar upp vattenförsörjningen. Det
efterlyses en skärpning av lagstiftningen i enlighet
med Grundvattenutredningens förslag. Denna utred-
ning bereds nu i Regeringskansliet. Miljöbalken tar
upp dessa frågor. Därför förstärks vattenförsörjnings-
frågornas miljöaspekter. Både länsstyrelse och kom-
mun kan enligt miljöbalksförslaget inrätta vat-
tenskyddsområde. Kommunerna får med detta och det
ansvar de har för vattenförsörjningsfrågorna i över-
siktlig planering och i övrigt de redskap de behöver
för att klara dessa frågor. Det finns ingen anledning
att nu ytterligare skärpa denna lagstiftning.
Centern reserverar sig och vill ha mer lokalt infly-
tande på planeringen. Reservationen kan förefalla
märklig, då all kommunal planerings sker lokalt. En-
ligt PBL skall kommunen inhämta medborgarnas
synpunkter i all planering. Vad avser både översikts-
planer och detaljplaner kan och bör kommunen gå ut
och efterhöra synpunkter och åsikter redan i pro-
gramskedet. Då kan olika lokala engagemang fångas
upp. Detta är viktigt för förankring och förståelse för
all kommunal planering. De som berörs måste känna
sig delaktiga. PBL behöver inte ändras för att åstad-
komma detta.
En reservation tar upp de handikappades delta-
gande i planeringen. Det är naturligtvis en självklarhet
att de handikappades synpunkter skall beaktas i all
planering. Enligt den lagändring som trädde i kraft
den 1 juli 1996 skall detta ske i både översiktsplan
och detaljplan. Dessutom skall kommunala tillgäng-
lighetsprogram upprättas och bör ingå i översiktspla-
neringen. De kan också upprättas separat. Handikap-
porganisationerna och handikappråd är självfallet
aktiva parter vid utarbetande av dessa program. Han-
dikappfrågorna har med detta den tyngd som efterly-
ses i reservationen.
Barnsäkerheten tas upp i en reservation. Barnens
säkerhet sätter vi alla högt. Detta är en självklarhet.
Skärpta säkerhetskrav gäller för fastigheter byggda
efter 1973. I det fastighetsbestånd som byggdes före
detta år gäller inte de skärpta barnsäkerhetskraven. I
valet mellan tvingande lagstiftning i detta äldre be-
stånd och intensifierad information valde utskottsma-
joriteten och riksdagen förra riksmötet det senare.
Detta gavs regeringen till känna. Regeringen och
Boverket arbetar nu med detta.
Genom att göra fastighetsägare, föräldrar och öv-
riga boende medvetna om vad som erfordras för en
ökad barnsäkerhet kan förbättringar åstadkommas.
Barn är speciellt utsatta för olycksrisker. De har inte
samma insikter och förmåga som vuxna att skydda
sig. Boverket har gett ut en rad goda exempel på hur
man kan utforma barnsäkerhet. SABO-företagen har
med barnsäkerheten i sina besiktningsprotokoll för
lägenheter. Jag menar att vi med dessa breddade in-
formationsinsatser gett frågan om barnsäkerhet en
fortsatt hög prioritet.
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna
vill i en reservation frånta kommunerna deras möjlig-
het att reglera handeln med skrymmande varor och
livsmedel. Denna fråga har debatterats flitigt här i
kammaren sedan PBL infördes 1987. Borttagandet av
denna rättighet för kommunerna var en av Bert Karls-
sons stora frågor. Det skulle ge billigare livsmedel.
Att det påtagligt ledde till sämre miljö och innebar
försämring för icke bilburna konsumenter var inget
som bekymrade den riksdagsmajoritet som stödde
borttagandet av denna kommunala rättighet. Samma
bristande intresse för miljöfrågor och icke bilburna
konsumenters inköp präglar i dag reservanterna i
denna fråga. Vi värnar både om miljön och om de
svaga konsumenternas intresse.
Ett slopande av denna lagregel skulle gynna
främst bilburna kunder. Förlorarna blir kunder utan
bil, framför allt äldre människor. De får se sina när-
butiker läggas ned till förmån för mer perifert belägna
butiker. De tvingas använda sig av kommunens hem-
tjänst och färdtjänst för att uträtta ärenden som de
tidigare själva kunde göra. Kommunernas kostnader
skulle därmed öka.
Kommunerna skulle också få ta hand om parke-
ringsproblem i många fall. Vid en enkät svarade 65 %
av kommunerna att de vill ha möjlighet att reglera
denna typ av handel. Chalmers i Göteborg har forskat
i frågan och konstaterat att det inte är konsumenternas
bästa som styr mot externa etableringar. Stöld av
köpkraft var det starkaste motivet. Lokaliseringens
miljöpåverkan hade i de flesta fall ej utretts. Biltrafik
och miljöbelastning ökade med mellan 200 % och
1 200 %.
För att kommunerna skall få använda detta lagrum
krävs skäl av betydande vikt. Kommunen skall uppvi-
sa sådana skäl. Detta kan ske i någon form av utred-
ning och bör behandlas i översiktsplanen. Jag vill
även erinra om en artikel i tidningen Kommun Aktu-
ellt för drygt ett år sedan. Artikeln handlade om Ös-
tersund där kommunpolitikerna inte tillåtit externa
handelsetableringar utan i stället koncentrerat handeln
till centrum. Det har givit ett levande centrum med
låga matpriser. Östersund hade Sveriges billigaste
matvarubutik. De kloka Östersundspolitikerna vill
bygga ett samhälle för alla, inte bara för några.
Moderaterna vill ha ett i det närmaste fritt byg-
gande på landsbygden, en glesbebyggelserätt. Kom-
munerna skall inte få lägga sig i. Markägaren skall
avgöra var det skall byggas och vem som skall få
bygga. Besluten över samhällsutvecklingen skulle
flyttas från kommunerna till privata markägare. Detta
föreslogs av PBL-utredare Käck 1994 och utsattes för
en svidande kritik.
Nej, något sådant byggande skall vi inte ha. Mark
som ianspråktas för bebyggelse får anses ianspråkta-
gen för all framtid. Därför skall lokalisering av be-
byggelse självfallet prövas av kommunpolitikerna.
Slutligen gör utskottet ett tillkännagivande om
tilläggsavgift till regeringen. Före den 1 juli 1994 var
byggnadsnämnden skyldig att anmäla frågor om
tilläggsavgift till åklagare som skulle föra det allmän-
nas talan vid domstol. Lagändringen 1994 innebar att
åklagarna skulle befrias från denna uppgift. Bygg-
nadsnämnden fick anmälningsplikt till allmän domstol
i dessa frågor. Emellertid har lagen kommit att uppfat-
tas så att byggnadsnämnderna själva kan avgöra om
ärendet skall anmälas till domstol eller ej. Regeringen
bör utreda detta och återkomma till riksdagen i frå-
gan. Regeringen bör också undersöka om det inte
vore mera lämpligt att dessa avgifter tillföll kommu-
nen och inte som i dag staten. Det skulle ge kommu-
nerna ett bättre incitament att ingripa.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
hemställan i utskottets betänkande och avslag på
reservationerna.