Fru talman! Plan- och bygglagen tillkom efter ett
omfattande utredningsarbete. Den trädde i kraft den
1 juli 1987 och samordnades så med naturresurslagen,
som trädde i kraft vid samma tillfälle. Genom PBL
ställs krav på kommunerna att upprätta en aktuell
översiktsplan som omfattar hela kommunen.
PBL har ändrats och kompletterats vid ett antal
tillfällen. Av ändringarna märks särskilt de som sked-
de från den 1 januari 1996. Utgångspunkten för de
förändringarna var att den fysiska planeringen skall
ses som en integrerad del i en samlad miljöpolitik.
Det nyligen framlagda förslaget till miljöbalk av-
ser dessutom att ge miljöaspekterna en ännu större
betydelse i den samhälleliga planeringen. Det handlar
om att förstärka skyddsintresset, sätta upp tydliga mål
och att förstärka också allmänhetens inflytande.
I dagens betänkande trycker vi från Kristdemokra-
ternas sida på tre områden där man ytterligare kan
förstärka PBL. Det gäller miljöhänsynen i boendet,
skydd av viktiga vattenresurser och åtgärder för att
värdefulla kultur- och arkitektoniska värden bättre
skall beaktas och även bevaras till eftervärlden.
Som vanligt hänvisar utskottsmajoriteten till pla-
nerade och pågående arbeten på olika håll. Med viss
välvilja avslås motionsyrkandena.
När det gäller miljöhänsyn i boendet trycker vi på
att allt samhällsbyggande måste präglas av varsamhet
och på vikten av att känsliga och betydelsefulla na-
turmiljöer och ekosystem ges ett fullgott skydd. Vi
menar vidare att avloppshanteringen måste effektivi-
seras och återanvändningen av byggmaterial öka. Det
måste också ske förbättringar av inomhusmiljön.
Frågan om hälsodeklarationer av bostäder måste
drivas på. Som underlag till beskrivningar av ett
byggnadsobjekts konsekvenser vad gäller ekologisk
hållbarhet måste ett system utvecklas för miljö- och
hälsovärdering av byggmaterial och byggande.
Som sagts pågår flera projekt som syftar till att
öka miljöhänsynen i den fysiska planeringen och när
det gäller boende och byggande. Vi anser att ett hel-
hetsgrepp snarast måste tas vad gäller hela denna
problematik. Här behöver vi skjuta på. Det måste
hända saker snarast.
Fru talman! Skydd av vattenresurser och ökad
kunskap kring hanteringen av våra vattenresurser är
en utomordentligt viktig fråga inte minst för våra
kommuner. Bristen på vatten och föroreningar av
vattenresurser är för övrigt ett globalt hot som vilar
tungt över hela mänskligheten.
I ett globalt perspektiv är vi i vårt land ändå fort-
farande lyckligt lottade när det gäller tillgången till
rent vatten. Det gäller att förvalta denna livsviktiga
resurs på bästa möjliga sätt. Det handlar då om att
vidga och fördjupa våra kunskaper på området, att
hitta tydliga planeringsinstrument och ta ett helhets-
grepp som garanterar en god vattenförsörjning även
för kommande generationer.
Det är här PBL kommer in, liksom översikts-
planarbetet och detaljplanarbetet i våra kommuner. En
undersökning av Boverket visar att många av landets
kommuner har stort behov av att stärka sin vattenför-
sörjning. Oftast handlar det om att övergå från yt- till
grundvattenförsörjning. Avsaknaden av alternativ
vattenförsörjning har blivit en obehaglig överraskning
för de kommuner som tvingats överskrida sin budget
när de hamnat i en akut vattenbristsituation. Kommu-
nerna hängde helt enkelt inte med när det gällde vat-
tentäktsfrågor under 70- och 80-talens bebyggelseex-
pansion. I den första generationen översiktsplaner i
början av 90-talet var det ovanligt att man reserverade
mark- och vattenområden för framtida vattenförsörj-
ning.
Det finns också en konflikt mellan samhällets be-
hov av materialförsörjning från isälvsavlagringar och
deras betydelse för en naturlig grundvattenbildning.
Stora sand- och grusområden är i dag låsta av vägar,
bostads- och industriområden, flygfält och täktverk-
samhet. Olika typer av deponier är ockå ett hot.
Isälvsavlagringarna utgör ändliga resurser och har stor
betydelse för landskapsbilden, för den biologiska
mångfalden och för vattenförsörjningen.
Kring hela denna viktiga problematik, som också
omfattar bekämpningsmedlens spridning i dricksvatt-
net, krävs inte bara lagstiftning utan också ökad kun-
skap och utbildning. Bristen på kunskap är allvarlig.
Detta visar bl.a. en undersökning som Livsmedelsver-
ket genomfört. Det står helt klart att det bör utgå
föreskrifter från myndighetshåll som tydligt klargör
vilken utbildning som krävs för personal som arbetar
med dricksvattenfrågor.
Till sist vill jag säga att arkitektur och värdefulla
kulturmiljöer ger oss alla och vårt samhälle en identi-
tet. Goda estetiska värden bidrar sannolikt även till
vårt psykiska välbefinnande och kan också leda till
minskad förstörelse, minskat klotter och minskad
vandalisering. Hur vi människor mår är intimt för-
knippat med den yttre miljö som vi lever i. Arkitektu-
ren kan således utformas så att den bidrar till att skapa
livslust.
Värdefulla kulturmiljöer och byggnader som utgör
prov på olika tiders arkitektur skall därför bevaras till
eftervärlden. Arkitekturen är ett uttryck för skiftande
tiders livsmått och förhållanden som vi skall överlåta
åt kommande generationer.
Från Kristdemokraternas sida anser vi det nöd-
vändigt att frågor om kvalitet och gestaltning ges en
större tyngd i kommunernas arbete med planering,
byggande och boende. Det är glädjande att dessa
frågor nu mer och mer aktualiseras, bl.a. i det förslag
till arkitekturpolitiskt handlingsprogram som för-
hoppningsvis så småningom kan bli en proposition.
Även den bostadspolitiska utredningen har berört
frågorna på ett positivt sätt. Boverket har likaså en
arbetsgrupp. Den kulturpolitiska propositionen som
kom för något år sedan pekar också på dessa värdeful-
la värden.
Fru talman! Det finns en hel del att säga kring
PBL och betänkandet. Det finns några saker som vi
stöder från Kristdemokraternas sida trots att vi inte
har varit med och motionerat. Det gäller barnsäkerhet
och barns och ungdomars intresse vid planeringen.
Det är Vänsterpartimotioner som vi fullt ut stöder.
För övrigt, fru talman, står vi självfallet bakom
alla våra yrkanden i motionerna. Jag nöjer mig här
med att yrka bifall till reservationerna 3 och 11.