Fru talman! I den strategi som vi i dag lagt fast i
regeringen för detta vårt arbete i Afghanistan har vi
just tagit upp det som nämndes i inlägget nyss, näm-
ligen att kvinnoförtrycket i Afghanistan inte är en
uppfinning av den senaste regimen utan finns sedan
länge i landet och har förvärrats under talibanregi-
men. Det är alltså fråga om djupa rötter. Detta får
vara vägledande för hur den strategi ska utformas och
förverkligas som vi nu lagt fast.
Det handlar alltså om mänskliga rättigheter och
jämställdhet. Jämställdhet engagerar ju både män och
kvinnor, och mänskliga rättigheter binder handlandet
för både män och kvinnor. Ett mycket viktigt inslag i
denna strategi är alltså att understödja de krafter i det
afghanska samhället som ska genomföra ett jämlikt
och jämställt samhälle. Vi är väldigt tydliga i våra
värderingar.
Vad som trots allt var hoppfullt var att se att det i
denna interimsregering finns en utomordentligt fram-
stående kvinna ansvarig för att just föra fram kvinno-
angelägenheter. I samtalet med henne, vilket varade i
drygt en timme, framgick med all önskvärd tydlighet
att i hennes arbete ingår i hög grad att få denna regim
och kommande regimer i Afghanistan att inse att
detta innebär långtgående krav på förändringar i bete-
endet hos männen i Afghanistan.