Fru talman! Jag vill fullfölja det senaste replik-
skiftet mellan Göran Magnusson och Nils Fredrik
Aurelius eftersom jag ingick i kommittén om den
kommunala självstyrelsens grundlagsskydd. Jag har
också noterat att regeringen trots att nu tre år har gått
sedan betänkandet avlämnades inte har vidtagit någon
åtgärd. Jag skulle gärna vilja höra Göran Magnussons
kommentar till om han tror att betänkandet kommer
att föranleda något förslag från regeringens sida.
Därutöver vill jag ställa en fråga med anledning
av att utskottets majoritet har hänvisat till att man
beträffande kommittéväsendet har skrivit i kommitté-
förordningen att när kommittéer lägger fram förslag
som berör kommunerna skall man redovisa hur det
förhåller sig till den kommunala självstyrelsen. Det
kan tyckas vara bra. Men kommittén om grundlags-
skyddet föreslog att man skulle gå längre, nämligen
att principen om kommunalt självstyrelse skall till-
mätas särskild betydelse vid all normgivning rörande
kommuner och landsting.
Det är egentligen inte särskilt långtgående. Men
det innebär att det som regeringen nu har ålagt kom-
mittéerna också skulle åvila regeringen. När rege-
ringen lägger fram förslag som berör den kommunala
självstyrelsen skulle regeringen för riksdagen också
tydligt få ange hur det förhåller sig gentemot den
kommunala självstyrelsen, som ju i princip är grund-
lagsfäst, även om regeringen ofta går förbi den.
Jag skulle vilja fråga Göran Magnusson om han
inte tycker att det är rimligt att också regeringen skall
ha ett krav på sig att för riksdagen ange hur förslagen
förhåller sig till den kommunala självstyrelsen. Då
blir det genast intressant hur regeringen t.ex. skall
motivera en maxtaxa utifrån den kommunala självsty-
relsen.
Fru talman! Jag vill också notera att det i betän-
kandet föreslogs andra grundlagsändringar som för-
visso var ganska långtgående och som vi från mode-
rat håll självfallet hade anledning att motsätta oss
men som var följdriktiga utifrån regeringens hittills-
varande agerande. Det handlade om att göra det in-
omkommunala systemet grundlagsenligt. Det är ju i
dag grundlagsvidrigt.
Kommitténs majoritet med socialdemokraterna i
spetsen lade fram ett förslag att man skulle ändra
grundlagen så att det kommer att stå: Kommuner och
landsting får i lag åläggas att bidra till kostnaden för
andra kommuners respektive landstings uppgifter om
det görs för att uppnå en jämlik fördelning av resurser
mellan kommuner och mellan landsting. Det var en
mycket långtgående ändring. Men den var onekligen
sådan att om man genomförde den ändringen skulle
det inomkommunala utjämningssystemet blir grund-
lagsenligt.
Fru talman! I dag lever vi i ett system där vi har
ett inomkommunalt utjämningssystem som strider
mot den svenska grundlagen. Det har regeringen inte
gjort någonting åt. Det borde man i första hand göra
någonting åt genom att avskaffa detsamma.