Herr talman! Låt mig bara stryka under att det
återigen förs ett resonemang om att de flesta
människor inser ditt och datt, att det i de flesta fall
inte är något problem. Jag yttrade mig inte om det.
Jag yttrade mig om det regelverk med vilket vi skall
avgöra samtliga fall. Jag hoppas att det är mycket
få fall där det förekommer överträdelser. Vi har
pekat på ett flertal sådana fall, men vi får inget svar.
Vi har pekat på någonting som verkligen är ett
problem, och det borde politiker uppmärksamma --
det är just vår roll när vi ser på lagstiftningen.
Det hade varit fullt möjligt att följa vårt modesta
krav att skärpa skrivningarna med avseende på
bisysslor eller att tillsätta en utredning och be
regeringen komma tillbaka. Det är så det
formuleras i reservation 2.
De fall som jag åberopade i mitt huvudanförande
gällde ogiltigförklaring av felaktiga turordningar,
av felaktiga uppsägningar osv. Då skall man
diskutera att det skall finnas rättssäkerhet för den
enskilde och likställighet på arbetsmarknaden. Vi
har inget uppdrag att anpassa all statlig verksamhet
till situationen på den privata arbetsmarknaden,
men det vore bra om vi kom fram till en
likformighet.
Jag har argumenterat för att vi skall förstärka
skyddet för de anställda. Men Kent Olsson talar --
för övrigt helt i enlighet med hans partisyn -- för att
det inte finns någon anledning att göra detta. Trots
att vi kan acceptera långa stycken i propositionen,
finns det ett tiotal viktiga punkter där man inte har
tillmötesgått våra krav på demokratisk insyn, på
likställdhet inför lagen och på rättssäkerhet för de
enskilda. Dessutom försvagas den fackliga
positionen. Därför är skillnaderna mellan oss
betydande, Kent Olsson, även om de inte är totala.