Herr talman! I detta betänkande behandlar
utskottet regeringens förslag om en ändrad
lagstiftning för statsanställda m.fl. I propositionen
finns det ett förslag till en ny lag om offentlig
anställning, LOA. Den föreslagna lagen skall
ersätta nuvarande lag, som har samma namn och
som vi har sedan 1976.
Förslaget innebär bl.a. att den nya lagen i huvudsak
skall omfatta statsanställda och
försäkringskasseanställda. Detta innebär att den
nya lagen -- i likhet med nuvarande lag -- också
gäller anställda vid de statliga affärsverken, så
länge dessa drivs i myndighetsform.
Vi socialdemokrater ställer oss i huvudsak bakom
de förändringar i lagen om offentlig anställning som
föreslås. Inriktningen i förändringsarbetet har varit
att så långt som möjligt anpassa offentliganställdas
villkor till, och likställa dem med, de villkor som
gäller för andra anställa. Av detta följer också att
det offentliga som arbetsgivare inte skall ha
rättigheter som andra arbetsgivare inte har.
Det kan emellertid ibland finnas behov av
specialregler för de offentligt anställda. Det
demokratiska samhället ställer krav på öppenhet
och lika behandling i utövandet av den statliga
verksamheten. Medborgarnas rättssäkerhet måste
beaktas.
Inriktningen mot likartade förhållanden för
anställda i offentlig och annan verksamhet samt
hänsynen till allmänintresset kan skapa svåra
avvägningsproblem som nogsamt måste övervägas.
Ett sådant problem uppstår om 39 § LAS, lagen om
anställningsskydd, skall -- som regeringen
föreslår -- tillämpas när det gäller de
offentliganställda.
Enligt denna paragraf kan en arbetsgivare sätta sig
över domstols beslut om att ogiltigförklara en
uppsägning eller ett avskedande och inte tvingas
återta den anställde. I stället får arbetsgivaren
betala ett skadestånd. Enligt regeringens förslag
skall nu en offentlig arbetsgivare kunna agera på
samma sätt.
Enligt regeringsformen skall den offentliga makten
utövas under lagarna. Domstolar och myndigheter
skall beakta allas likhet inför lagen. Saklighet och
opartiskhet skall iakttas. Hur rimmar detta med att
en myndighet ges möjlighet att i ett fall underkänna
en domstols dom och i ett annat godta
bedömningen?
Denna fråga har enligt vår uppfattning inte blivit
tillräckligt belyst. Det är därför olämpligt att nu
införa denna regel utan att ordentligt diskutera
sambandet med regeringsformens regler.
Det finns också andra inslag i regeringens förslag
som det finns anledning att vara kritisk mot.
Återanställningsrätten i LAS är ett nödvändigt och
viktigt komplement till lagens regler om
uppsägning och turordning. På den privata
arbetsmarknaden kan den som sägs upp på grund
av arbetsbrist utnyttja återanställningsrätten när
arbetsgivaren tänker nyrekrytera personal. Om en
arbetstagare inte får denna anställning kan han
eller hon få skadestånd från arbetsgivaren.
Denna återanställningsrätt enligt LAS gäller även
för statligt anställda. Men någon rätt till skadestånd
finns inte om den statlige arbetsgivaren bryter mot
återanställningsreglerna.
I förhållande till arbetslivet i övrigt är detta en
avvikelse som inte är motiverad av den offentliga
verksamhetens speciella krav. Här ges staten som
arbetsgivare en förmån som den private
arbetsgivaren inte har. Man kan fråga sig varför.
När det gäller propositionens förslag om periodiska
hälsoundersökningar är också underlaget
otillfredsställande. Det finns förvisso fall där det i
högsta grad är rimligt att arbetstagare måste
underkasta sig hälsoundersökningar. Detta gäller
t.ex. för bussförare, flygtrafikledare och piloter.
För dessa kategorier finns det också en
speciallagstiftning som reglerar deras skyldigheter
att underkasta sig läkarundersökningar.
Men nu skall stora grupper tvångsvis kunna
underkastas läkarundersökning utan att man
redovisar vilka brister som finns med den ordning
som nu gäller.
Herr talman! Med hänsyn till kammarens
arbetssituation yrkar jag bifall till reservationerna
nr 3 och 5. Men det innebär inte att vi
socialdemokrater inte stöder övriga reservationer i
arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 16. Jag
yrkar dock avslag på reservation nr 10.