Fru talman! Lars Stjernkvist har frågat mig vilka
åtgärder jag avser att vidta för att stimulera debatten
om dels olika företagsstrategier och filosofier i vårt
land, dels växelspelet mellan företagen och det om-
kringliggande samhället.
Det är intressanta och angelägna frågor som Lars
Stjernkvist tar upp i sin interpellation, och jag delar
uppfattningen att de måste diskuteras. Även om Lars
Stjernkvist har ställt interpellationen mot en speciell
bakgrund - den aviserade nedläggningen av Ericssons
fabrik i Norrköping - bör dessa frågor tas upp ur ett
allmängiltigt perspektiv, och jag kommer därför i mitt
svar inte att direkt beröra detta speciella fall. Men jag
återkommer säkert till det i den fortsatta debatten.
De transnationella företagen, som vi ju har många
som är baserade i Sverige, lever i dag under ett
mycket hårt konkurrenstryck. Detta leder till att före-
tagen hela tiden måste ligga väl framme inom alla
områden för att öka sin produktivitet. Företag har
olika strategier för att uppnå detta. En av de i dag
förhärskande strategierna är, som Lars Stjernkvist
påpekar, att koncentrera sig på sina kärnområden -
det kan gälla produkter, produktområden eller till-
verkningsteknologier. Som Lars Stjernkvist påpekar
gäller detta inte bara i Sverige, utan det är ett interna-
tionellt fenomen. Det beror på att de transnationella
företagens konkurrensbild numera är global. Det är
länder och världsdelar som nu konkurrerar om att ge
företagen de bästa betingelserna att verka i.
Jag drar tre viktiga slutsatser av denna utveckling.
För det första: Oavsett vilken strategi ett företag
antar anser jag att det kvarstår ett moraliskt ansvar
gentemot de anställda och den bygd företaget verkar i.
För det andra: Lagstiftningen avseende sociala och
arbetsrättsliga förhållanden måste förbättras på det
internationella planet. I dag finns det för stora skillna-
der inom detta område.
För det tredje: I det kunskapsbaserade samhället
tenderar banden mellan näringsliv och samhälle att bli
tätare. Tillväxtmiljön runt ett företag har en avgöran-
de betydelse för såväl företagets konkurrenskraft som
samhällets utveckling. Jag tänker då bl.a. på företa-
gens behov av väl utbildad arbetskraft.
Sverige har relativt sin storlek ett mycket stort
antal transnationella företag. Det gäller för Sverige att
skapa sådana betingelser att näringslivet kan ersätta
de arbetstillfällen som försvinner när de transnationel-
la företagen tillämpar sina strategier med andra typer
av jobb. Det gäller också att vi i jämförelse med andra
länder har så attraktiva förhållanden att företag kan
förmås att flytta hit.
Neddragningen i tillverkningen är en följd av den
avveckling av hinder för den internationella handeln
som lett till att mindre kvalificerade tillverkningsjobb
försvinner till länder med lägre produktionskostnader.
Vi kan inte blunda för att det finns sådana länder i vår
närhet, vilket också gör att produktivitetstrycket ökar i
Sverige. Den stora utmaningen för företagen är att
ersätta sådana arbetstillfällen med nya typer av arbe-
ten med större kunskapsinnehåll. Det ställer också
krav på samhället.
Jag delar Lars Stjernkvists uppfattning att detta är
frågor som måste debatteras mer än vad som görs i
dag. Jag vill dock varna för att skapa opinioner för att
de stora transnationella företagen inte skulle kunna
förändra sin produktionsstruktur i Sverige. Det skulle
långsiktigt kunna leda till motsatt resultat. Vi har ju i
Sverige haft en mycket god erfarenhet av att struktur-
omvandlingar skett på ett sätt som totalt gagnat såväl
företag som samhälle, även om jag är medveten om
att många kommuner och enskilda människor kommit
i kläm i denna process. Omvandlingstrycket kommer
att bli stort även i framtiden. Jag vill understryka
vikten av att dessa stora transnationella företag tar ett
ansvar gentemot de anställda som sägs upp och sam-
hället i stort. Ericsson har tidigare tagit sådana hänsyn
och bl.a. ökat sin sysselsättning i Sverige.
Det är väsentligt att det förs en dialog mellan nä-
ringsliv och samhälle om vad ett sådant ansvar inne-
bär. Jag avser att ta initiativ för att förbättra dialogen i
dessa frågor. Vi har i Sverige en god tradition att
kunna föra en sådan dialog - då inte bara mellan
näringslivet och samhället, utan också mellan fackliga
organisationer och näringslivet. Detta förhållande är,
enligt min bedömning, en av de stora fördelar som
Sverige har i den internationella konkurrensen.
Mitt svar på Lars Stjernkvists båda frågor är såle-
des att jag kommer att ta initiativ till att dessa frågor
debatteras mera livligt än hittills.