Fru talman! Låt oss börja med att konstatera att
det i det nya kunskapssamhälle som växer fram för
det första finns en förändring som är positiv i den
meningen att individen - den anställde eller entrepre-
nören - betyder alltmer, medan kapital och råvaror är
sådant som går att transportera runt jordklotet ganska
fort. Kapital går oerhört fort att skicka runt jorden.
Det betyder att det för ett land som vill ha en säker
och trygg utveckling är oerhört viktigt att investera i
utbildning och kunnande.
Det andra är att vi har en miljö med väldigt
mycket av entreprenörskap. Har vi de två komponen-
terna är vi också väldigt starka.
Jag hade tidigare i veckan en träff med ett femton-
tal av de utlandsägda företagens ledare, som finns i
Sverige. Jag ägnade några timmar åt ett samtal med
dem. Det gjorde jag mot bakgrund av att jag några
dagar tidigare hade suttit med de svenska småföreta-
garna uppe i Sundsvall. Ännu några dagar tidigare
hade jag suttit med den svenska storindustrin och de
transnationella bolagens ledningar. Det är ganska
intressant att lyssna på dessa tre olika grupper och se
skillnaden i hur de ser på Sverige. Den mest positiva
bilden tycker jag att jag fick av de utlandsägda företa-
gens verkställande direktörer. De betonade just dessa
två saker: den svenska flexibiliteten och vår satsning
på utbildning och kunnande.
Därför vill jag säga till Stjernkvist att jag kanske
tror att det viktigaste när det gäller att stärka samhäl-
let är att göra oss mindre beroende av sådant som går
att bryta ut och skicka i väg någon annanstans i värl-
den. Man kan också konstatera att det möter motstånd
när man skickar omkring jobb hur som helst.
Jag var i går på ett ministermöte i Luxemburg. Jag
träffade då mina belgiska och franska kolleger, som
just upplevt debatten om flyttning av bilfabriker från
Belgien. Vi upplever liknande diskussioner i Norrkö-
ping, t.ex. Det är bara att konstatera att vi bör komma
ihåg att det finns en väldigt stark social känsla hos
medborgarna i många europeiska länder. Jag tror att
företagen måste tänka sig för. På samma sätt som
företagen nu måste ta stor hänsyn till den yttre miljön
och fundera över hur produktionsprocesser ser ut, hur
produkter utvecklas och om det sker i harmoni med
naturen tror jag också att vi har en utveckling där
företag som uppträder brutalt faktiskt kommer att få
problem.
Jag träffade en företagsledare i natt på flyget hem
från Köpenhamn. Det är många som vill ge en goda
råd. Han var vd för ett utlandsägt företag i Sverige.
Han berättade att han kom från en konferens med
vd:ar. Där sade man att man helt måste byta strategi.
Man kan inte säga upp folk. Om man säger upp folk
sätter man en stämpel på sitt bolag som innebär att
man inte är attraktiv för det nya samhälle som växer
fram.
Det finns en motrörelse. Den har samma kraft som
miljörörelsen har. Jag tycker att det är intressant om
vi fångar den.