Fru talman! Maria Larsson har frågat vad skolmi-
nistern avser att göra för att ett mindre antal elever
ska avbryta sina gymnasiestudier samt vilka organi-
satoriska förändringar skolministern avser att föreslå
med anledning av Skolverkets rapport nr 196 Jämfö-
relsetal för huvudmän.
Statistik från Statens skolverk visar att andelen
elever som saknar slutbetyg fyra år efter påbörjad
utbildning har ökat från 22 % år 1998 till 24 % år
1999 och till 27 % år 2000. Jag ser allvarligt på denna
utveckling.
Vi bör dock vara försiktiga med att använda ut-
trycket avhopp. Visst förekommer det att elever av-
bryter sina studier, dvs. lämnar gymnasieskolan i
förtid utan att slutföra sin utbildning. Andelen elever
som avbrutit studierna eller gjort uppehåll mellan år 1
och 2 har de två senaste åren varit 5 %. Men det finns
också andra orsaker till att en elev inte får ett slutbe-
tyg inom fyra år. Eleven kan ha gått ett eller flera år
på ett individuellt program, bytt program eller börjat
om. Eleven kan också ha deltagit i studierna men inte
fått betyg på en kurs eller på specialarbetet, vilket
medför att ett slutbetyg inte kan utfärdas. Det finns
indikationer på att även elever med goda betyg av
taktiska skäl agerar så att de inte får ut ett slutbetyg. I
syfte att förbättra sina chanser vid ansökan till en
attraktiv högskoleutbildning väljer man att fullfölja
gymnasieutbildningen i komvux.
Den sjunkande slutbetygsfrekvensen beror också
till en del på att antalet elever som går på ett indivi-
duellt program blivit fler. Det är ett faktum att dessa
elever slutför sina studier i mindre omfattning än
elever på nationella och specialutformade program.
Sannolikt har även den förbättrade situationen på
arbetsmarknaden bidragit till ett ökat antal studieup-
pehåll och studieavbrott.
Statens skolverk har den 1 maj 2001 redovisat ett
uppdrag om orsakerna bakom att eleverna lämnar
grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga
betyg samt till att en mindre grupp elever på det indi-
viduella programmet inte går vidare till ett nationellt
eller specialutformat program. Skolverket visar att
många process- och individrelaterade faktorer har
betydelse för detta. Verket menar att det brister i
fråga om förtroendefulla relationer mellan eleverna
och skolornas personal och att skolornas professio-
nella och respektfulla bemötande av alla elever och
föräldrar måste bli bättre. Samtidigt konstaterar Skol-
verket att systemrelaterade faktorer inte framträtt som
de mest betydelsefulla orsaksförklaringarna till att
elever inte når målen och inte erhåller fullständiga
betyg.
På den nationella nivån har jag redan tagit initiativ
till en rad åtgärder som jag menar kommer att bidra
till att vända den nuvarande utvecklingen. I budget-
propositionen för 2001 avsattes medel för en ökning
av statens bidrag till kommunerna i form av ett riktat
statsbidrag till personalförstärkningar som från hösten
2001 årligen ökas tills nivån 5 miljarder kronor upp-
nås. Den garanterade undervisningstiden för elever
som påbörjar studierna i gymnasieskolan efter den 1
juli 2001 har utökats. Medel har avsatts för kompe-
tensutveckling av lärare inom det specialpedagogiska
området. I gymnasieförordningen har rätten till
stödundervisning förstärkts för elever som har behov
av särskilt stöd.
På två punkter kan jag se att det behövs system-
förändringar, nämligen det individuella programmet
och kursbetygen. Det finns en klar överrepresentation
av ungdomar med utländsk bakgrund på det individu-
ella programmet, och kommunernas satsningar är
mycket varierande. Frågan om det individuella pro-
grammet ligger för närvarande hos Gymnasiekom-
mittén 2000, som bl.a. ska se över gymnasieskolans
utbud av studievägar. Skolverket menar att förutsätt-
ningarna för modersmålsundervisningen och möjlig-
heterna att få studiehandledning på modersmålet bör
stärkas och föreslår en översyn av bestämmelserna
om modersmålsundervisning i grundskolan och gym-
nasieskolan. Jag kommer att noga överväga detta.
Genom ett tilläggsdirektiv har Gymnasiekommittén
också fått i uppdrag att lämna förslag till ett ämnes-
betygssystem i gymnasieskolan och gymnasial vux-
enutbildning. Ett antal insatser har alltså redan vidta-
gits som på sikt bör medföra ett minskat antal studi-
emisslyckanden.