Fru talman! Regeringen har i sin lägesrapport om
den ekonomiska brottsligheten aviserat att förslag
kommer om en ny och utvidgad skatteflyktslag och att
det också kommer förslag om ett antal återställare när
det gäller skatterevisionsverksamheten.
I fråga om det förväntade förslaget om en ny
skatteflyktsklausul, som i huvudsak kommer att grun-
das på ett förslag från Skatteflyktskommittén, vill jag
inledningsvis citera vad en av experterna i denna
utredning uttalar i ett särskilt yttrande:
"Av följande skäl ställer jag mig inte bakom
kommitténs förslag i denna del.
I betänkandet finns inga fakta som visar att det - i
vart fall efter skattereformen - finns behov av en
skatteflyktsklausul. Ännu mindre finns det grund för
att såsom kommittén föreslår utvidga densamma."
Jag delar denna uppfattning. Skatteflyktsklausulen
innebär enligt min uppfattning ett oacceptabelt in-
grepp i rättssäkerheten och att förutsebarheten vid
ekonomiska transaktioner eftersätts. Den av kommit-
tén föreslagna utvidgningen kommer att leda till ökad
rättsosäkerhet.
Till skillnad från utskottsmajoriteten vill vi mode-
rater uppmana regeringen att omgående avveckla den
nuvarande skatteflyktsklausulen och avstå från att
lägga fram ytterligare förslag.
Den 1 juli 1994 trädde rättssäkerhetsreformen i
kraft, vilken baserades på ett enigt kommittébetän-
kande, Rättssäkerhet vid beskattningen. Det var såle-
des politisk enighet i utredningen kring avvägningen
mellan den enskildes rättssäkerhet och det fiskala
kravet på effektivitet. Riksskatteverket förklarade sig
också i sitt remissvar inte ha något att erinra mot
förslagen om exempelvis överraskningsrevision och
tredjemanskontroll.
Skatteflyktskommittén har nu avlämnat ett oenigt
betänkande som ställer krav på att de rättssäkerhets-
förbättrande åtgärderna rivs upp när det gäller skatte-
revisionsverksamheten. På så sätt skapas politisk
oenighet mellan de partier som värnar den enskildes
rättssäkerhet och de som bara värnar de fiskala intres-
sena. Detta kan betyda att skattemyndigheternas ut-
redningsbefogenheter i framtiden förändras i takt med
den för tillfället sittande majoriteten i Sveriges riks-
dag. Dessutom minskas naturligtvis legitimiteten för
kontrollåtgärder som enbart en del av de folkvalda
står bakom.
Allvarligast är sannolikt att åtgärderna kommer att
upplevas kränkande av den grupp mot vilken de är
riktade, dvs. företagen. En bra skattekontroll skapas
tillsammans med företagen och deras representanter,
inte genom att man åsidosätter företagens integritet
och rättssäkerhet.
Jag vill i detta sammanhang ytterligare poängtera
Riksskatteverkets remissvar avseende rättssäkerhets-
reformen. Den uppfattning som verket uttalade redan i
svaret bekräftas numera också av den erfarenhet som
hittills vunnits efter reformens genomförande. Skat-
temyndigheten i Göteborgs och Bohuslän har med
anledning av en av Skatteflyktskommittén ställd en-
kätfråga uttalat att den gällande revisionslagstiftning-
en har en struktur som underlättar myndighetens kon-
trollarbete, eftersom en klar åtskillnad gjorts mellan
samverkan och tvång.
När balansen mellan den enskilde och skattemyn-
digheten nu allvarligt rubbas genom förslag om åter-
införande av kontroll av handlingar under löpande
beskattningsår, återinförande av tredjemansrevisioner
samt överraskningsrevision utan domstolskontroll,
kan det utgöra ett hot mot skattekontrollens legitimi-
tet. Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohuslän har
i en enkät från Skatteflyktskommittén om hur nuva-
rande regelverket fungerar uttalat följande:
"Skattemyndigheten utgår från att enkäten per de-
finition kommer att ge till resultat att skattemyndighe-
terna anser sig behöva större kontrollbefogenheter. En
målgrupp som har till uppgift att granska andra kom-
mer alltid att kunna ge exempel på hur mycket bättre
resultat skulle bli om befogenheterna ökade. Skatte-
kontrollen är dock inget självändamål. Den är enbart
ett av flera medel som står till förvaltningens förfo-
gande för att kunna åstadkomma en korrekt beskatt-
ning. Ytterst är beskattningsresultatet beroende på att
skattesystemet, skattekontrollen och rättssäkerhetsga-
rantierna upplevs som rimliga av en överväldigande
majoritet av befolkningen. Avvägningen mellan ef-
fektivitet och rättssäkerhet måste därför helst ha en
mycket bred politisk förankring."
Det är ett uttalande som utskottsmajoriteten och
regeringen bör ta till sig och fundera över innan åter-
ställarna genomförs. Jag tänker inte gå in i detalj på
de återställarförslag som aviserats när det gäller revi-
sionsverksamheten. Jag vill bara upprepa att regering-
en bör av rättssäkerhetsskäl avstå från att lägga fram
dem.
I regeringens skrivelse har också aktualiserats för-
ändringar när det gäller redovisning och kontroll av
mervärdesskatt. De förslag som aviserats kommer att
leda till ett klart försämrat företagarklimat, och lik-
viditeten kommer att i hög grad försämras för de
mindre och nystartade företagen. Förslagen hör enligt
min mening hemma i det s.k. runda arkivet.
För att komma åt fusket när det gäller momsen
behövs en effektivare kontrollverksamhet. Det är i
detta sammanhang viktigt att också se över skatte-
myndigheternas organisation särskilt när det gäller
hanteringen av momsverksamheten. Genom en sådan
åtgärd kan en mera kompetent och effektiv kontroll
utvecklas.
Avslutningsvis vill jag ta upp etableringen av
ekobrottsmyndigheten på regional nivå. Jag såg i en
av tidningarna hemma i länet för några dagar sedan att
utredarna för Blekinges del vill flytta ekobrottspoli-
serna från Karlskrona till Malmö. Jag måste säga att
jag är mycket tveksam till att på det viset samla alla
anställda på en plats. Jag tror att det är viktigt att det
inte blir för långa avstånd mellan myndighet och de
presumtiva lagöverträdarna. Enligt min mening kan
det komma att leda till en försämring i vissa delar av
vårt land att man koncentrerar personalen på sju olika
områden.
Jag vill därför fråga Lars-Erik Lövdén om han
delar mina farhågor i det här avseendet.