Herr talman! För att börja med den sista frågan, så
är ju alla EU-medlemmar också FN-medlemmar.
Genom att vi är FN-medlemmar, följer vi FN:s stad-
ga. Alla självklarheter behöver inte alltid sägas. Det
är en självklarhet att insatser med väpnad trupp i
annat land måste ske på FN-mandat eller mandat från
OSSE.
Vissa länders önskemål att gå vidare när det gäller
försvarssamarbetet och den s.k. försvardimensionen
kände vi till när vi gick med i Europeiska unionen. Vi
konstaterade då att vi inte skulle förhindra andra län-
der att gå vidare i sådant samarbete men att vi själva
inte ämnar delta i det, därför att vi är ett militärt alli-
ansfritt land, och den ståndpunkten består.
Sysselsättningen slutligen: Att vi har drivit försla-
gen om en särskild avdelning om sysselsättningsfrå-
gorna är för att värdera upp betydelsen av dessa i
EU:s arbete. Jag håller med Bengt Hurtig om att på
den andra kanten så att säga, som har med prisstabili-
tet att göra, behöver man inte värdera upp därför att
den är redan så tung. Men nu gör vi uppvärderingen
vad gäller sysselsättningsfrågorna. Jag tycker kanske
att Bengt Hurtig kunde vara litet glad för det i stället
för att bara se svårigheter i det.