Fru talman! Sveriges intresse kräver att förekoms-
ten av vissa varor hindras. Inte minst gäller detta
narkotika. Lösningen ligger emellertid inte i att hålla
fast vid gamla strukturer med traditionell tullkontroll
och traditionell uppdelning mellan polis och tull. I
stället måste vi ta fasta på det som skall vara undanta-
get från den fria varurörligheten, nämligen bekämp-
ningen av förekomsten av varor som presumeras vara
förbundna med brottslig verksamhet.
Enligt gällande ordning svarar tullen för kontroll
och brottsbekämpning av varor. Tullkriminalen är
utvecklad ur den del av införselkontrollen som är
knuten till bl.a. varusmugglingslagen. Personkontrol-
len är däremot en polisiär angelägenhet, och brottsbe-
kämpningen i stort är primärt en fråga för polis och
åklagare. Enligt vår uppfattning är varor och personer,
i de sammanhang som nu är av intresse, i praktiken att
se som en integrerad del. Bakom den gränsöverskri-
dande fria rörligheten för varor finns med nödvändig-
het en person som är ansvarig.
Från moderat håll har vi tidigare framhållit beho-
vet av att få till stånd en omorganisation av tullens
och polisens nuvarande myndighetsstrukturer. Sverre
Palm frågar vilka förebilder vi har. Jag trodde, fru
talman, att vi riksdagsmän var valda inte primärt för
att fungera som kopiatorer utan därför att vi förväntas
ha en kreativ förmåga. Vi moderater har uppmanat
regeringen, bl.a. i samband med fjolårets Schengen-
debatt i kammaren, att genomföra en försöksverksam-
het med regionala tull- och polismyndigheter för att
undanröja oklarheter på lednings- och styrningsnivå.
Dåvarande utrikeshandelsminister Mats Hellström
hade inga invändningar mot vårt förslag men ansåg att
det inte var så bråttom. Liknande tankar har också
uttalats av andra socialdemokratiska företrädare.
Enligt vår bedömning är det nu hög tid att inleda
en försöksverksamhet. Vi eftersträvar en organisato-
risk förändring där tullkriminalen och tullens bevak-
ningspersonal integreras med polisorganisationen på
de platser där den inre gränskontrollen kommer i
fråga. Formellt skulle tullens verksamhet vid den inre
gränsen upphöra med en sådan ordning, men endast
för att ersätts av en utbyggd brottsbekämpning under
polis- och åklagaransvar med inriktning på de varor
som omfattas av artikel 36 i Romfördraget.
Med en brottsbekämpning som baseras på gemen-
samma polis-, tull- och åklagarinsatser går det, enligt
vår uppfattning, att förena det till synes motstående
intresset mellan fri varurörlighet och legitimerad
brottsbekämpning. Jag vill understryka att vårt förslag
till organisationsförändring inte i första hand grundar
sig på att det nuvarande systemet inte skulle fungera i
samarbetshänseende. Vårt förslag löser den formella
knuten med de dubbla kraven på fri varurörlighet och
hård bekämpning av framför allt narkotikabrott. In-
gripanden kan ske på ett sätt som bättre harmonierar
med vedertagna straffprocessuella metoder. Grunden
för ingripanden vid eller innanför den inre gränsen
behöver då inte längre baseras på tulltekniska institut
som anmälan och liknande, utan ytterst på det under-
rättelsearbete och den metodutveckling polis och
åklagare har att svara för. Skillnaden mellan de meto-
der som hittills utvecklats av tullen och sedvanliga
polisiära metoder blir, med en sådan ändrad utgångs-
punkt i riktning mot personkontroll, inte längre lika
betydelsefull. Ett klargörande i befogenhetsfördel-
ningen mellan polis och tull uppnås. Polisen sköter
kontrollen också vid den inre gränsen, liksom i landet
i övrigt, och svensk polis får aldrig ingripa annat än
med stöd av brottsmisstanke.
Om polisen vid sin kontroll tillämpar de bepröva-
de tullmetoderna med s.k. selektiv kontroll i dess
olika varianter utgör dessa, enligt vår bestämda upp-
fattning, en på misstanke baserad kontroll och är
därför tillåten. Till skillnad från regeringen anser vi
att det finns en klar koppling mellan EU-
gränskontrollutredningens förslag om en mycket låg
grad av misstanke om brott och icke slumpvisa kon-
trollmetoder. I propositionen och i utskottets betän-
kande anges selektiv kontroll som icke misstankeba-
serad kontroll. Den måste, enligt vår bedömning,
rimligen anses vara just misstankebaserad.
Den erfarenhet och den personal som tullen i dag
förfogar över, dvs. såväl tullkriminal som bevakning-
spersonal, bör naturligtvis nyttiggöras inom ramen för
en renodlad brottsbekämpning i stället för att utgöra
en fortsättning på en föråldrad tullstruktur och en
otidsenlig uppdelning mellan varor och personer, som
inte bör finnas vid den inre gränsen. Fördelarna med
vårt förslag att integrera myndigheterna är flera:
Spänningen i relation till EG-rättens krav på fri varu-
rörlighet försvinner. Tullens erfarenheter och personal
liksom vissa arbetsmetoder kan bibehållas och nyttig-
göras i ett integrerat organisatoriskt polis- och åklaga-
rarbete. En integration torde också leda till att det
"dubbelkommando" som i dag präglar tullkriminalens
respektive polisens arbete på sina håll upphör.
Den totala gränsfriheten måste få vänta till dess att
de kompensatoriska åtgärderna inom hela EU byggts
ut på ett tillfredsställande sätt. Under tiden måste
arbetet med metod- och underrättelseutveckling in-
tensifieras och ingripandenivån baseras på misstanken
att det finns "anledning att anta" att resanden medför
förbjudna varor. Då bortfaller den kritik som Lagrådet
framfört avseende anmälningsplikt och överklagande,
då kontrollen i sin helhet kan fogas in i en känd
straffprocessuell struktur där ingripanden och kontroll
görs med stöd av misstanke.
Från företrädare för tull och polis samt från åtskil-
liga i denna församling har jag mött stark respons för
det moderata förslaget. Kan någon förklara för mig
vad det beror på att allt tyder på att vårt förslag i dag
kommer att röstas ned? Det kan väl inte bero på att
riksdagens ledamöter inte kan tänka sig att rösta för
ett moderat förslag som de tycker är bra, bara för att
det kommer från oss moderater? Det är min absoluta
förhoppning att det inte kan bero på att vi inte kan
ställa oss bakom förslag som grundar sig på egna
tankar.