Herr talman! Gamla människor som har levt ett
långt liv vet ofta hur de vill ha det. Att de fyllt 65 år
innebär inte att deras intressen plötsligt skiftar och
blir lika alla andras i samma ålder. Folkpartiet tilltror
dessa erfarna människor att leva sina liv enligt egna
önskemål, och vi vill också ge dem makt att besluta
om sin vardag.
Valfriheten i äldreomsorgen är i dag kraftigt be-
gränsad. Människor omyndigförklaras plötsligt när de
blir lite skröpliga på äldre dagar. Det är därför dags
för en valfrihetsrevolution för de äldre, en ny kurs
som ger äldre makten över äldreomsorgen och det
egna livet.
Vi vill öka valfriheten genom att införa en äldre-
peng efter en vanlig biståndsbedömning. På samma
sätt som i dag får sedan den enskilde besked om vil-
ken hjälp och vilket stöd som beviljas. Utifrån detta
fastställs en äldrepeng som motsvarar den skattefi-
nansiering som i dag går till hemtjänsten eller äldre-
boendet. Äldrepengen ska, tillsammans med den
avgift som även fortsättningsvis tas ut, täcka kostna-
der för vård, omsorg och boende. Äldrepengens stor-
lek kommer naturligtvis att variera beroende på den
enskildes behov, och i takt med att behoven förändras
förändras också pengens storlek.
Införandet av en äldrepeng gör inte omsorgen bil-
ligare, och det är inte heller syftet. Folkpartiets fokus
är höjd kvalitet. Äldreomsorgen måste stärkas och
utvecklas. Många äldre har i dag så omfattande och
komplicerade behov att vi måste satsa på kvalitet och
utbildning för att klara av att ge en god vård och
omsorg. Det är därför viktigt att kvalitetsutvecklingen
garanteras i pengsystemet. Därför måste äldreomsor-
gen arbeta med kvalitetsgarantier så att den enskilde
tydligt kan se vad hon eller han kan förvänta sig av
omsorgen.
Äldrepengen innebär att de äldre eller deras anhö-
riga får makt att avgöra vad de anser vara kvalitet,
vilket ålderdomshem de vill bo på eller till vem de
vill vända sig med sin peng för att få hemtjänst. Äld-
repengen ska man också kunna föra med sig till den
omsorgsgivare man önskar. Det ska gå bra att välja
mellan alla enheter som kommunen antingen driver i
egen regi eller dem som kommunen har kvalitetsgod-
känt.
Herr talman! Som jag tidigare nämnde är det vik-
tigt att det finns klara besked om vad den enskilde
kan förvänta sig i fråga om stöd, omvårdnad och
boende. Därför har Folkpartiet under flera år föresla-
git att kommunerna bör ha en omsorgsgaranti som
klart slår fast vad som gäller. Det var intressant att
höra av Lena Olsson att Vänstern tydligen är inne på
samma linje, eftersom hon talade om ett minimikrav i
vården. Det är ungefär detsamma som vi också talar
om.
Omsorgsgarantin ska omfatta sådana viktiga saker
som t.ex. den medicinska kompetensen där det enligt
vår uppfattning ska finnas en medicinskt ansvarig
läkare kopplad till varje äldreboende och tillräckligt
många sjuksköterskor. Det här är helt nödvändigt för
att kvaliteten i äldreomsorgen ska kunna garanteras.
Geriatriskt utbildade sjuksköterskor kan medverka till
att höja kvaliteten på den vård och omsorg som ges
på det särskilda boendet. En höjd medicinsk kompe-
tens inom det särskilda boendet leder också till att
akutbesöken på sjukhusen minskar, vilket inte minst
är viktigt ur den äldres perspektiv.
Vårt förslag till omsorgsgaranti innefattar också
praktiska saker såsom fungerande trygghetslarm.
Alltför ofta kommer rapporter om att trygghetslarmen
har varit urkopplade, och det är naturligtvis helt oac-
ceptabelt. Rätten till fungerande färdtjänst är ett annat
krav. Det innebär rörelsefrihet, men också trygghet
att veta att man kan lita på färdtjänsten. Under senare
år har neddragningarna på färdtjänsten gått mycket
långt. Det ställer till stora problem för många äldre.
Beträffande hemtjänsten kommer det ständigt
rapporter, och det är alltid brister som rapporteras.
Allt färre får hemtjänst och antalet hemtjänsttimmar
blir också färre. Vad detta innebär av otrygghet och
möjligheten att bo kvar i den egna bostaden är ju
mycket klart. Alltfler blir beroende av släkt och vän-
ner för att få den hjälp de behöver, eller kanske rätta-
re sagt: den hjälp som de absolut behöver.
Det måste vara helt klart att den hjälp som man
behöver från hemtjänsten fungerar på ett tillfreds-
ställande sätt, och om den inte fungerar måste man få
veta vart man kan vända sig. Självfallet ska man inte
behöva betala för en utebliven tjänst.
Vi har alltså ett stort antal krav på vad som ska
ingå, och vi har också sagt att det bör vara Socialsty-
relsen som utarbetar riktlinjer för omsorgsgarantin
som sedan ska fastställas av kommunerna.
Herr talman! Många medicinskt färdigbehandlade
patienter blir direkt hemskickade trots att de saknar
nära anhöriga och ett socialt nätverk. Det behöver
knappast påpekas att detta ofta innebär en stor
otrygghet för den enskilde, och många har också
uttryckt önskemål om att få vistas i någon form av
mellanvårdsboende. Andra patienter får helt enkelt
ligga kvar på sjukhuset för att kommunen inte har
något lämpligt boende. Detta kostar naturligtvis
pengar och låser fast den sluta vårdens kapacitet.
Dessutom främjar det inte patienternas tillfrisknande.
En tredje grupp medicinskt färdigbehandlade pati-
enter får mer eller mindre pendla mellan hemmet och
slutenvården. Att befinna sig i en sådan skytteltrafik,
med alla påfrestningar som det innebär, är inte heller
idealiska omständigheter för återhämtning och till-
frisknande.
Kommuner och landsting bör i samarbete, enligt
Folkpartiet liberalernas åsikt, införa en ny vårdform
mellan slutenvården och boendet för äldre människor.
Tidigare fanns konvalecenthem dit patienter kunde
komma för en längre eller kortare tid för att förbereda
sig inför hemkomsten. Det är dags att återinföra kon-
valescenthemmen, men i en modern form byggd på
kunskap kring rehabilitering. På konvalescenthemmet
ska patienten få en hjälpmedelsutredning och möjlig-
het att pröva hjälpmedlen så att de fungerar på ett bra
sätt även i hemmiljön. ADL-träning och möjlighet till
kuratorssamtal är också sådant som bör ingå.
Herr talman! Senare i år ska propositionen om av-
gifterna inom äldreomsorgen äntligen komma. Vi har
väntat länge på det förslaget, men vi vet ju ännu inte
om det kommer. Vi anser att det har tagit alltför lång
tid för regeringen att komma till skott i den här frå-
gan. Kommunernas i vissa fall rena avgiftsterror
måste få ett slut.
Vi har i vår reservation återupprepat krav på vad
som ska ingå och vilka avgifter man ska ha. Vi ser det
inte alls som någon typ av okynnesreservation, som
Vänsterpartiet kritiserar de olika partiernas reserva-
tioner för. Vi måste också tänka på den efterlevande
maken. Han eller hon måste också ha möjlighet att bo
kvar i den gamla bostaden.
Herr talman! Vi får också ständigt rapporter om
att anhöriga får ta över mer och mer av omvårdnads-
insatserna. Men stödet till de anhöriga, vare sig i form
av avlastning, råd, stöd eller ekonomisk ersättning,
har inte förbättrats. Det behövs bättre villkor för när-
ståendevårdare. Folkpartiet har därför föreslagit att
regeringen bör ta initiativ till överläggningar med
båda kommunförbunden för att se över hur ett utökat
stöd till dem som vårdar närstående ska kunna utfor-
mas.
Det är också viktigt att det finns en uppföljning
och kvalitetskontroll av närståendevården. Folkpartiet
anser att det är angeläget att Socialstyrelsen ägnar
stor uppmärksamhet åt metodutveckling för hur en
sådan uppföljning inom området sjukvård i hemmet
kan ske med beaktande av de berörda personernas
integritet.
Herr talman! Vi har ett antal reservationer till
detta betänkande som jag naturligtvis står bakom,
men jag yrkar här bifall bara till reservationerna nr 1
och nr 2.