Fru talman! Dagens betänkande om strandskydd,
som av vissa uppfattas som en förstärkning av
strandskyddet, innebär i realiteten egentligen
ingenting. Den förändring som föreslås, dvs. att
skyddet skall utvidgas till att omfatta även
livsvillkoren för växter och djur, medför i praktiken
ingenting.
Vad vi måste göra för att få den här frågan i något
slags historisk belysning är att försöka se i vilken
riktning förändringarna har gått under senare tid.
Det är en fråga som sedan ett antal decennier har
diskuterats politiskt. Det finns grundläggande
skillnader mellan hur man betraktar gemensam
egendom, gemensamma tillgångar och möjligheten
för alla att ta del av det som naturen bjuder. Det är
den ena sidan av saken.
Den andra är synen på äganderätten. Ny demokrati
ger uttryck för sin mening i ett särskilt yttrande.
Äganderätten är här inte bara en fråga om att
kunna hävda det som redan ägs, utan det finns
också en föreställning om att äganderätt innebär
möjlighet att tillskansa sig gemensam tillgång med
penningens makt och efter det avskärma andra från
att kunna ta del av den.
Denna grundläggande föreställning om hur vi skall
se på vårt gemensamma arv måste naturligtvis slå
igenom i den här frågan. Jag menar att den
utvidgning som propositionen formellt innebär inte
är någonting annat än kosmetika.
Det är alltså ingen ny fråga att starka
markägarintressen försöker försvaga
strandskyddet. I propositionen finns ett förslag om
en differentiering som jag mot bakgrund av det jag
har sagt inte tycker om. I det stycket har jag samma
uppfattning som socialdemokraterna.
Vi kan också se i vilken utsträckning olika
kommuner i olika tider har tolkat bestämmelserna
och hur man har agerat. För en liten tid sedan hade
jag tillfälle att åka båt ut till Vaxholm. På farleden
dit ut är det utomordentligt tydligt hur
ägarintressena har kunnat förändra
landskapsbilden.
På norra sidan är det bebyggt ända ned till
stranden. På södra sidan -- Nacka kommun -- har
man av någon anledning lyckats att hävda
gemensamma intressen. Det kan ha politiska eller
andra förklaringar, men vi kan här se en mycket
tydligt skillnad på nära håll.
Det är naturligtvis i attraktiva områden med närhet
till Stockholm som denna skillnad kommer till
uttryck. Sverige har långa stränder. Delar vi upp
dem räcker det till en bit var -- det är jag övertygad
om. Det är inte det som det handlar om. Det
handlar om synen på våra gemensamma tillgångar
och på vilka som skall ha rätt att hävda tillgången
till dem.
Vi behöver alltså ett nytt regelverk på området. Vi
vill från Vänsterpartiets sida yrka avslag på
propositionen. Vi menar att regeringen bör
återkomma med en förstärkning av strandskyddet
och inte, som i dag, en nullitet.
Fru talman! Jag yrkar bifall till min meningsyttring.
När det gäller mom. 3 har jag samma mening som
Socialdemokraterna.