Fru talman! Från 1970 till 1990 halverade vi
nästintill de svenska koldioxidutsläppen. Det möjlig-
gjordes genom utbyggnad av kärnkraften, genom
energieffektivisering och genom ökad hushållning.
Nu går vi inte längre före. Vi är inte längre pådri-
vande. Det förefaller mig som om klimatfrågan i
grunden inte står särskilt högt på regeringens dag-
ordning. Jag skulle vilja ge några exempel på detta,
fru talman.
I slutet av 80-talet drev vi moderater fram det
första klimatpolitiska riksdagsbeslutet. Alla partier
utom Socialdemokraterna ställde då upp.
I mars 1995 avhölls det första partsmötet om kli-
matkonventionen i Berlin. Då intog Sverige en gene-
rande låg profil. Miljöministern brydde sig inte ens
om att leda den svenska delegationen själv.
I mars i år medverkade miljöministern till ett mi-
nisterrådsbeslut i EU som ger Sverige rätt att öka
koldioxidutsläppen med 5 % fram till år 2010 i stället
för att minska dem, som de flesta andra länder skall
göra.
I juni drev regeringen också igenom ett riksdags-
beslut om att inleda en förtida avveckling av kärnkraf-
ten, trots att det kommer att öka de årliga utsläppen av
koldioxid med ett par miljoner ton. Samtidigt fattades
beslut om att vi skall ge statsbidrag till villaägare som
byter från elvärme till olja.
I somras avhölls FN:s stora miljömöte, fem år ef-
ter Rio, i New York. 55 stats- och regeringschefer
deltog i mötet, men inte Göran Persson, trots att han
ju annars gärna åker till just New York.
För två veckor sedan talade Anna Lindh om mil-
jöpolitik vid Nordiska rådets session i Helsingfors
utan att med ett enda ord nämna klimatfrågan, trots att
anförandet levererades bara en månad före Kyotomö-
tet.
Fru talman! Det klimatpolitiska beslut som fatta-
des under Bildtregeringen 1993 är övergivet. Det är
inte övergivet i ord, men det är övergivet i handling.
Anna Lindhs redogörelse i dag förändrar inte detta
faktum.
Miljöministern administrerar en påfallande uppgi-
ven och defensiv klimatpolitik. Jag hoppas, fru tal-
man, att det inte skall märkas alltför mycket i Kyoto.