Fru talman! Jag vill säga en sak om visstidsanställningar innan jag går över till frågan om heltid. Vi ser det som en inkörsport till arbetsmarknaden och de fasta anställningarna. Det är där vi ser en bra balans.
När det gäller rätt till heltid sade jag att Socialdemokraterna pratat väldigt mycket om det men gjort väldigt lite. De av våra kolleger som är verksamma i kommunerna och har makten där har ett stort ansvar. Där är Johan och jag helt överens.
När vi talar om otrygghet måste man säga att det är en otrygghet för många kvinnor - särskilt för kvinnor i offentlig sektor inom vår välfärd, som ju vi alla talar väldigt väl om - som har deltidsanställningar eller timanställningar där de hoppar ut och in under en och samma dag. Jag tycker att om det är någonstans vi kan tala om otrygghet är det där, och där borde man börja.
Jag tycker inte riktigt att det är rättvist att jämföra den lilla butiken, som kanske har en anställd och inte kan ha denna en måndag förmiddag utan behöver ha denna på fredag eftermiddag då kunderna kommer, med offentlig sektor där vi politiker faktiskt bestämmer. Det handlar om dålig organisation för hur man ska göra för att framför allt kvinnor ska få heltidsanställningar om de så vill ha. Jag tycker också att det ska vara norm; jag tycker att det är en bra princip. Men då måste det till ett arbete ute i kommunerna. Det är viktigt att man börjar där, inte i den här kammaren utan i verkligheten, lyssnar på kvinnor och ser till att arbetsmiljön är så pass god att kvinnor vill, orkar och kan arbeta heltid.
Detta är en stor utmaning inom välfärdssektorn i framtiden om vi ska få yngre generationer att vilja ha de jobben. Här delar vi naturligtvis ansvaret. Johan kan gå hem till sina kolleger och prata med dem, och jag ska prata med mina.